Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till sig. Så tog hon några steg tillbaka, hennes
ansikte förändrades plötsligt, ögonbrynen drogo
sig samman, ett djupt veck bildade sig i pannan,
blicken blef tungsint, munnen fast och sträng.
Villehad såg förundrad på henne, ty det syntes
honom att hennes ansikte liknade ett annat som
han väl kände, men innan han hunnit reda sina
begrepp, var likheten redan försvunnen, hennes
ansikte uttryckte skrämsel, blodet steg upp i hennes
kinder, hon tog några steg som för att fly, men
vände sig åter om, pekade på honom och log, så
att det lyste öfver hela ansiktet.
Han trodde sig förstå att hon skildrade sin
skrämsel vid åsynen af honom, och han log och
sträckte ut handen emot henne.
Hon såg spörjande på honom; så lade hon
sin hand i hans. Den var mjuk och varm, och
det var ogärna han åter släppte den.
Tillsammans gingo de vidare uppåt gångstigen.
Hon visade honom, hvar hon brukade valla sina
getter under dagens lopp, den höga kullen, som
fångade morgonsolens strålar öfver skogstopparna,
bäcken som lopp ned från bergen och gaf svalka
under middagshettan; hon visade honom skogens
gömslen och fördolda skatter. Men branten, nedan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
