Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en. Hon var klädd i hvit klädnad, som släpade
på marken, men ett svart dok skylde hennes
ansikte. Orörlig satt hon där med nedböjdt hufvud
och händerna i skötet. Det syntes honom att han
kände henne och sakta gick han fram och lyfte
doket från hennes ansikte. Då såg han att det
var hon, den stumma flickan uppe bland bergen.
Villehad sade då, att det var som om han
icke första gången hörde denna syn berättas.
Kanske hade han själf drömt detsamma, fast han
sedan förgätit det.
Och från den stunden sågo de städse i sina
syner en sörjande kvinna vid den heliga grafven.
Dagarna gingo och blefvo veckor, och hvar
dag som gick förde de båda riddarne närmare
deras mål. Redan voro de vid gränsen af den
stora öknen.
En morgon vaknade Brynolf vid det han kände
en stor tyngd på sitt bröst. Då han öppnade sina
ögon, såg han tätt intill sig Villehads ansikte;
förundrad betraktade han det, ty det var blekt och
förvridet, och ögonen hade en sjuk blick. Han
gjorde en rörelse för att sätta sig upp, men
Villehad tryckte ned honom igen och hviskade:
»Hvad drömde du?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
