Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är genom traditionen äfven väl bekant, att de mycket
tydliga spår af boplatser, som finnas öster om Flommen på en
långsträckt höjdrygg, som löper längs Fedevångens vestra gärde
och längre söderut, härröra från fiskarenas under den tid
sillfisket pågick (juli—oktober) begagnade bodar och kojor.
Verkställda undersökningar, som vi skola närmare omtala här nedan,
hafva till fullo ådagalagt traditionens öfverensstämmelse med
verkligheten [1].
Deremot kunna inga lemningar af bebyggelse upptäckas på
Refvelns yta. Detta kunde visserligen bero derpå, att Refveln
vid stark vestlig storm öfversköljes af böljorna. Men verkställda
undersökningar visade att Refveln icke heller under ytan
gömmer något kulturlager. Talrika borrhål togos vid Refvelns nedre
ända, vid dess midt och längre i norr, men man fann endast
den hvita rena sanden samt någon gång en smal, svart rand,
uppkommen genom förmultnad tång.
För en jemförelses skull anställde jag äfven gräfningar i
södra delen af Hobacken. Två skärningar togos, en 700 steg norr
om »Slussan» och en 750 steg längre i norr. Höjden öfver
hafvet på dessa punkter kan jag icke angifva exakt, men har
beräknat att den var på det förra stället något öfver 1,5 meter,
på det senare något öfver 2 meter. På det förra stället visade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
