Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1140-talets, Regnerus kommer strax efter i tiden, medan Davids och
Thorkyllus dödsår infaller först i slutet af samma århundrade. Målarens
arbete kunde ju ej heller börja förrän efter byggmästarens och
stensnidarens. Det är väl denne Thorkyllus, som med brödernas
hjelp ursprungligen smyckat tak och skulpturer med färg. Det,
som finnes qvar af denna första bemålning, är beskrifvet längre
fram.
Med en piktur från midten eller slutet af 1200-talet står
under datum VI Kal. Febr. (27 Jan.) i samma, dyrbara
handskrift: «Item eodem die obiit Katerina, relicta Bertoldi pistoris, que
in memoriam sui reliquit ad ornatum ecclesie unam cortinam
valeniem XX marcas denariorum, et II marcas denariorum item» etc.
Att denne Bertold arbetat i kyrkan, kan icke betviflas. Också
har enkan fått sitt namn inskrifvet i gåfvoboken och förutom
-en dyrbar bonad värd 20 mark penningar, hvilken säkerligen
sömmats af henne sjelf med ornering och bildverk efter Bertolds
ritning, dessutom skänkt två mark penningar till kyrkans
utsmyckning, troligen för att fullfölja mannens verk. Helt visst
har han tagits i anspråk för skylandet af de brister, som
branden 1234 och Jakob Erlandssons byggnadsifver kommit åstad.
Af det ofvanstående framgår emellertid, att konstutöfningen
redan i midten af 1200-talet börjat öfvergå i lekmäns händer och
mot slutet af medeltiden tillhörde relativt få konstnärer det
andliga ståndet.
Att domkyrkan redan från början vid sig fästat män,
kunniga i pränt och målning, visa de sirligt illuminerade
begynnelse-bokstäfverna i de från 1100-talet härstammande handskrifterna,
som kallas Necrologium Lundense och Liber daticus, hvilken senare
antagligen blef till begagnande färdig vid kyrkans invigning.
Upphofsmannen till en af dessa är kanske den Marcus scriptor,
som enligt uppgift i sistnämda gåfvobok dog i slutet af 1100-talet
V Idus Marcii.
Den teknik, som användes i de skånska kyrkorna, var
följande. Putsen pålades i allmänhet i endast två lag (inom
gammalkristna måleriet vanligen fem), det undre gröfre och stundom
bemängdt med mindre stenar såsom i Flädie, det öfre, som
vanligen blandades med fin sand, glättades med särskilda verktyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
