- Project Runeberg -  Historisk tidskrift för Skåneland / Första bandet /
177

(1901-1921)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de flesta fall hänsynslöst ingripande i enskilda förhållanden, och
i samband med de åtgärder han vidtog gick nu också en
egendomsförändring i stor skala: de svenska stormän, på hvilka Carl
X Gustafs ynnest föll, ryckte in såsom herrar på de gods, från
hvilka de inhemska egarne förjagats [1]. Äfven den lösa
konfiskerade egendomen försmåddes icke; hvad som ratades af staten
och de store gick till embetsmännen i kansliet och vid
domstolarne. Samtidigt verkställdes ständigt nya utskrifningar till
kriget och indrefvos ständigt nya skatter, medan den svenska
soldatesken for fram såsom i fiendeland, och åker och äng landet
rundt begynte ligga obrukade. Men återslaget kom. Det visar
sig ur Taubenfelts skrifvelser, huru i jembredd med alla dessa
åtgärder den till en början föga märkbara misstämningen växer
och växer i styrka. Snapphanerörelsen sprider sig; i slutet af
1658 sägas 2,100 man stå redo — «alla bevärade och det
snällaste sällskap, som kan vara i landet». Adeln förbinder sig med
de lösa allmogeskarorna; borgerskapet i städerna begynner att
röra sig. Slutligen samlar sig allt detta missnöje som i en
brännpunkt: sammansvärjningen i Malmö. Den upptäckes, innan den
ännu kommit till utbrott, och allt som processen mot de
sammansvurna skrider framåt, desto flera finner man indragna i
densamma. Den 19 april 1659 skrifver Taubenfelt: «det tör hända,
att man får en stor monsieur i spelet med». Dagarne efter hör
Corfitz Ulfelt, som framför andra beredt vägen för hvad som
skedde i Roskilde, till de starkast misstänkte. Han beskylles att
hafva stått i förbindelse med Bartholomaeus Michelsen på
Limhamn, sammansvärjningens främste man; det säges, att han till
fienden förrådt Carl X Gustafs plan, då denne i februari 1659
gjorde stormen på Kjöbenhavn.

Sammansvärjningen i Malmö blef kväfd i blod. Två
kommissioner, den ena tillsatt i april, den andra i september 1659,
utredde förhållandena. Öfver Corfitz Ulfelt dömde en tredje
särskildt förordnad domstol: han förklarades af denna i
december 1659 saker till majestätsbrott. Den svenska regeringen
benådade honom, men redan dessförinnan hade han genom flykt
befriat sig ur fängelset. Han skulle snart som en fågelfri
flykting, hetsad af Frederik lll:s agenter, med ett pris utsatt på
sitt hufvud, irra Europa rundt [2].


[1] Jmfr Martin Weibull, Om Skånes adel under öfvergångstiden.
Samlingar till Skånes historia, 1868—68, s. 75—104.

[2] För sammansvärjningen i Malmö och Corfitz Ulfelts process jmfr
Cronholm, Skånes politiska historia, II, Birket Smith, Leonora Christina
Grevinde Ulfeldts Historie, I och Molbech, Et Bidrag til Corfitz Ulfeldts
Levnetshistorie (Nyt hist. Tidskrift, IV).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:25 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/htskanel/1/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free