Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibliothek gjorda testamente af de sal. ärkebiskopens manuscripter,
hvaraf han nu är ägare, och det för den orsak, att han vid sin
sista varelse i Linköping med harm sett sin sal. faders böcker
ännu stå i största oreda samt manuscript här och där
kringspridda ligga vräkte i oordning. Där man sätter så litet värde
på dylika saker, sade hr doctorn med mycket skäl, får man ej
särdeles lust att ytterligare skänka något. Af kärlek till
Linköpings bibliothek använde jag min hela talegåfva för att ändra
ett så svårt beslut; tiden skall utvisa hvad värkan det haft.
Benzeliska, huset är ett af de artigaste i Lund.
Eftermiddagen geck jag till lundske philosophen och svenske
språkläraren (lika olycklig, som jag menar, i bägge desse saker)
prof. Laurel. Man gjorde honom mycket orätt, om honom
tilllades grundelig philosophisk kunskap, beledsagad med redig
talegåfva. Han är allmänt känd för mvcken svaghet i sin
profession, och sådant bör, androm till skräck, icke förtigas. Eljest
var han mycket höflig och ingalunda elak man. Är för öfrigt en
mycket nöjsam omgängsman.
Jag gjorde nu besök hos ett ålderstiget fruntimmer, gamla
fru Nelander (professorns mor), som, ehuru 86 år gammal, ändå
geck uppe och var någorlunda rörig; jag måste här undergå
examen rigorosum om alla slägtingar i Ostergöthland; antingen
jag dem kände eller ej, måste jag svara, om de lefde, hvadan
ock hända kunnat, att jag i hast dödat någon slägting, som ännu
torde lefva, och däremot gifvit lif åt någon längesedan död.
D. 20 Maji.
Jag fortsatte min i går började academiska curs för att
lära känna denna academiens lärare. Jag började i dag med
prof. Lidbeck, som jag träffade något opasslig. Han är en fri,
munter och artig man. Här talte jag om trädgårdssaker, och det
lilla jag lärt af botaniken kom mig nu väl till pass. Professorn
viste mig ett illumineradt exemplar af Flora Danica, som han
nyss fått från Köpenhamn.
Professor Munthe var nu i vägen. Det är en vacker,
mycket polerad och lärd man. Vore ej prästdrägten, kunde man
taga honom för ett cancellieråd, så alldeles poli var han. Viste
mig särdeles höflighet. Vårt samtal var mäst politiskt, och
tänkte vi häruti mycket lika.
Härpå geck jag till prof. Harmens, en af academiens älste
lärare och nu varande rector. Han bor ock uti det största hus
i staden; det är af sten och märkvärdigt för det att konung
Carl XII här residerade under sitt vistande i Lund. Trädgården
är ganska stor, men förfallen; har iörr varit den förnämste i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
