Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I korta ord skildrade i sammanhang härmed talaren den
astronomiska vetenskapens öden från Hipparkos och Ptolemæus till
medeltidens Almagest och Nicolaus Copernicus, som simplificerande det
gamla systemet gaf åt jorden dess rörelse kring solen.
På Copernicus följde Tycho. Han var född år 1546, tre
år efter framträdandet af sin föregångares system och hans död.
Han hyste för Copernicus den största beundran, åt hvilken han i
ungdomen gaf ett uttryck i det tal, med hvilket han inledde de
föreläsningar han då höll vid Köbenhavns universitet, «För hvad
vi veta, säger han, hafva vi att tacka Hipparkos, Ptolemæus och
ytterst Nicolaus Copernicus, som ej utan grund bär namnet den
andre Ptolemæus. Han har insett bristerna i det gamla systemet
och med beundransvärd skicklighet uppställt ett nytt, som vidgat
vetenskapens gräns». Men snart finner Tycho en brist i detta
system, en stor och för honom afgörande. Copernici system är i
grundsatsen obevist; det hvilar ej på den rätta vetenskapliga
metoden, den enda, på observation.
Här är Tychos storhet. Han är den födde naturforskaren. I
allt stöder han sig på den exakta iakttagelsen, för allt fordrar han
bevis. Han är banbrytaren för en sträng, modernt vetenskaplig
metod. Det hade säkert äfven före honom gjorts astronomiska
iakttagelser, likartade med hans, men, så vidt man kan skönja, aldrig
systematiskt under längre tidsföljder. Och med sin nya metod
begynte nu Tycho kampen mot auktoritetstron på sin vetenskaps
område. Han stormade Sjelfva himlafästet, och vinner det för den
menskliga kunskapen. Hans vetenskapliga hjelpmedel voro ringa,
instrumenten ofullständiga i en tid, då man ännu icke kände
kikaren, men han förstod att sjelf förbättra dem långt utöfver hvad som
förut varit kändt. Hans observationer fortsattes genom hela hans
lif; de följa dag för dag som en kommentar till hans lefnads historia.
Talaren berörde efterverldens uppfattning af Tycho Brahe.
Dess dom fölle enstämmig. Och den moderna vetenskapen vore
benägen att utvidga hans betydelse från astronomiens till den
samlade naturvetenskapens hela fält på grund af hans konsekventa
iakttagelsemetod. Den gifver honom plats bland dess grundläggare.
«Och astrologen Tycho Brahe? — Sägnen och folkfantasien
hafva gjutit sitt skimmer kring honom såsom stjerntydaren på Hven,
horoskopernas heros, som utprickat de trettiotvå Tycho Brahedagarne
i almanackan, om hvilka det är fullkomligt obevist, att de härröra
från honom. Nåväl. Tycho Brahe var astrolog. Men han gick
från dunkel till ljus, från villa till sanning. Vetenskapens gudinna
sprang fullrustad ur Jupiters hufvud, vetenskapen sjelf har icke
gjort det».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
