Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— I december 1901 aftäcktes under stora högtidligheter i
Helsingborg Magnus Stenbocks staty, modellerad af professor John
Börjesson. Den är rest å stadens centralaste punkt och framställer
Magnus Stenbock i det ögonblick han efter slutadt slag vid
Helsingborg återvänder till staden. Häst och ryttare höja sig på en sockel
af granit, hvars framsida är prydd af gruppen «getapågarne» och å
hvars andra sida anbrakts en grupp bronskanoner, använda i slaget.
På sockelns ena långsida läses: «Fosterlandet åt Magnus Stenbock.
Snillrik fältherre. Tapper krigare. Ädel människa. Stor i segern.
Större i olyckan». Och på den andra: «Narva 1700.
Generalguvernör i Skåne 1705—1711. Helsingborg 1710. Gadebusch 1712».
Vid invigningshögtidligheten bjöd på anhållan af
Stenbockskommiténs ordförande ryttmästare Wennerberg landshöfding R.
Dickson täckelset falla. Det egentliga festtalet hölls af Martin Weibull,
som tecknade den allmänna betydelsen af Magnus Stenbocks minne,
och gaf bilden af honom såsom Skånes generalguvernör och
universitetets i Lund kansler.
— En byst af Sven Nilsson har hösten 1902 rests å Lundagård
söder om universitetshuset. Vid invigningen hölls högtidstalet
af professor A. Qvennerstedt.
— Ryttmästaren Carl Gustaf Platen har 1901 utgifvit ett
smakfullt utstyrdt arbete under titeln: «Kongl. skånska dragonregementets
historia. Personhistoriska anteckningar öfver officerare och
civilmilitärer af officers rang 1676—1900». — I ett färre antal exemplar
har 1902 en vidlyftig skildring af «Malmöslägten Falkman 1665—
1900» utgifvits af C. Falkman. — «Helsingborg år 1816» af E. F.
Tengberg har utkommit i ny upplaga 1902.
— I »Architekten. Meddelelser fra akademisk Architektforening»
har arkitekten Theodor Wåhlin gifvit en skildring af
»Vegeholm, en skånsk medeltidsborg under restaurering». Han söker
i denna häfda åsikten, att det gamla herresätet icke, såsom hittills
allmänt antagits, leder sitt ursprung från riksmarsken Tyge Krabbes
tid, utan att denne valt ett redan färdigt slott till sitt residens.
Bland de fynd, som gjorts under den af arkitekten Wåhlin ledda
restaureringen, äro särskildt tvenne kalkmålningar från slutet af
medeltiden af intresse.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
