Historisk tidskrift för Skåneland / Första bandet / 369 (1901-1921) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egendomlig skefhet, som tydligen beror därpå, att man velat anlägga
hvalfven så, att de båda äldre, ej fullkomligt midt i kyrkan
sittande fönstren skulle fortfarande kunna upplysa densamma. Med
denna dagerbelysning, som redan förut var knapphändig nog, men
nu ytterligare inskränktes af hvalf och pelarframsprång, tyckes man
ha låtit sig nöja ända in på 1600-talet, då de nuvarande fönstren
äro upptagna. Åtminstone har jag ej kunnat iakttaga några spår
efter gotiska fönster på den äldsta romanska delen af kyrkan.

Södra fasaden.

Nästföljande byggnadsperiod har medfört förändringar af mera
genomgripande art. Det gamla koret jämte absiden har fått lämna
rum för en utvidgning af kyrkans skepp till nära dess dubbla
storlek. Denna rektangulära tillbyggnad, som icke har något
arkitektoniskt utsprång vare sig för kor eller sakristia, är uppförd
hufvudsakligen af tegel. Fasadens nedre parti är beklädt med kritsten.
Denna tillbyggnad synes liksom den äldre delen vara byggd med
beräkning att afputsas. Partiets ursprungliga fönster voro
öfvertäckta af spetsbågiga hvalf. Fönster fanns äfven i östra gafveln,
där nu dörren sitter, medan dörren — antagligen prestens ingång
— låg på norra sidan i östligaste travéen, ledande till den
därutanför belägna nu nedrifna sakristian. Spår af alla dessa äldre
anordningar hafva blifvit bragta i dagen.

Hvälfningarne i denna del af kyrkan skilja sig från de äldre
dels genom sina högre liggande anfang och sin högre resning på
hvalfkapporna, dels därigenom att gördelbågarne, som här äro något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>