- Project Runeberg -  Historisk tidskrift för Skåneland / Andra bandet /
16

(1901-1921)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I de flesta andra afseenden harmonierar emellertid
målet i Skytts härad med de öfriga sydskånska dialekterna.
Mellan dessa och nord-skånskan finnas däremot betydliga
olikheter.

Liksom den skånska naturen är i hög grad skiftande,
så är det ock med de skånska dialekterna. I de
nordskånska bygderna med sin backiga, stundom bergiga terräng,
sina barrskogar och sina småsjöar talas ett språk, som i
åtskilligt står småländskan nära, och icke blott naturen, utan
också språket harmonierar rätt bra på båda sidor om den
forna riksgränsen. Fastän, såsom vi sett, åtskilliga
karakteristiska drag äro gemensamma för alla Skånes bygdemål,
afvika de syd- och väst-skånska i mycket väsentliga punkter
från dem i norra Skåne.

De senaste årens undersökningar hafva bland annat
kunnat konstatera, hvar gränserna för åtskilliga nordskånska
och sydskånska dialektdrag gå, och i stort sedt kan man
säga, att genom dessa undersökningar blifvit ådagalagdt att
flera af de såsom nordskånska ansedda dialektdragen sträcka
sig längre mot söder, än förut var kändt.

Karakteristiskt för nord-Skånes språk är, att det
använder åtskilliga diftonger, hvilka i sydskånskan motsvaras
af vanliga (eller blott obetydligt diftongiska) vokaler. Under
det att man i syd-Skåne liksom i svenska riksspråket uttalar
gå, stå etc., representeras det långa å-ljudet i de
nordskånska målen af diftongen au (gau, stau etc.). Samma uttal
brukas äfven i Blekinge, Småland och Halland. Inom Skåne
har det stor utbredning. Det användes icke blott i det
egentliga nord-Skåne (Bjäre, Åsbo, Göinge och Villands
härad), utan sträcker sig vida längre mot söder och brukas
t. o. m. i västra delen af Torna härad (väster om Lund) vid
Öresund, i Gudmundtorp söder om Ringsjön, i norra delen
af Färs [1] härad äfven som i Gärs härad.


[1] Med norra delen af Färs härad (= nord-Färs) menas här och nedan
Fränninge, Västerstad, Östraby och Långaröd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:09:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/htskanel/2/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free