- Project Runeberg -  Historisk tidskrift för Skåneland / Sjette bandet /
150

(1901-1921)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besättning men själv endast fått några skråmor. »Bedriften
skulle vara otrolig», säger Saxo, »om icke Absalon själv
berättat den [1]». Man måste giva Saxo rätt i hans tvivel, men
vara honom tacksam för den utomordentliga illustration av
släkttraditionens karaktär han givit genom att bevara denna
Absalons berättelse. Hvidetraditionen i Saxos verk ökas
något med Skjalmssönerna, men är ännu sparsam. Först
med Absalon och hans samtida generation flyter den rikare
och blir i en med åren ständigt växande ström från mitten av
1100-talet en av huvudkällorna för Saxos verk.

Vad här anförts om Sven Ågesens släkttradition och
Saxos Hvidetradition äger en vidsträcktare giltighet för den
muntliga traditionens omfattning och karaktär i de båda
historieskrivarnas verk. När Sven Ågesen och Saxo lämnat
bakom sig de delar av desamma de byggt på hjältediktningens
och de rena folksägnernas historiska gungfly och nått
fram till den i egentlig mening historiska tiden, hämta de
själva den historiska grundstommen från litterära källor.
Den tidigare forskningen har visat, huru Saxo för tiden fram
till Sven Estridsens död bygger på Adam, Roskildekrönikan,
Sven Ågesens krönika och skrift om vederlagen samt
Ordinale S:ti Kanuti; [2] i denna avhandling har framhållits, att
Sven Ågesen i sina äldre partier använder Adam, Roskildekrönikan
och Ordinale S:ti Kanuti, samt att Saxos Harald
Heins, Knut den heliges, Olav Hungers och Erik Ejegods
historier äro lärda skapelser, som i allt väsentligt vila på
äldre litterära källor och ge en retorisk, politiskt eller
moraliskt färgad omskrivning och utsmyckning av dessa. Vad som
oavsett möjligen förlorade litterära källor blir kvar för den
muntliga traditionen i dessa partier är ringa, om också icke
till sidmängden, så till det historiska innehållet och värdet.
I de äldre delarna är det rena folksägner och med ansträngd
retorisk bredd förtalta, lärt utsmyckade och sägenartade
berättelser eller ohistoriska uppgifter; i de yngre, från Harald


[1] Saxo, 552.
[2] Se ovan sid. 35.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/htskanel/6/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free