Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Firenze dec. 1891
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag ville gå, önskade gå, tyckte om att gå, som
jag sade nej.
Han hörde klentroget på mig och sträckte
ännu ett par gånger vädjande upp sina fem
fingrar. Men hästen, som med ett tydligt
intresse följt underhandlingarnas gång, tycktes
däremot obetingadt gilla mitt beslut och hade
brådtom att komma ifrån mig för att jag inte
skulle hinna ångra mig. Då sade pojken ett
hotande: »Addio, signor!» — som dock drogs
något på för att gifva mig ett yttersta tillfälle,
men då äfven detta lämnades obegagnadt, gaf
han hästen lösa tömmar och försvann i ett moln
af damm och en salva af pisksmällar stolt bort
på vägen.
Annu ett par gånger fick jag sikte på
honom långt framför mig på vägen, men han
inväntade mig icke längre, utan spanade endast
från fjärran efter ett tecken, men då intet sådant
kom, svängdes piskan klatschande i luften och
han var åter försvunnen.
Vägen hade emellertid lämnat slätten och
följde i många bukter, många backar uppför
och utefter sluttningen af en höjd. Nedanför
mig hade jag Arnodalen med rik växtlighet,
men föga vatten i sin flodbädd. Säkerligen var
det dock blott en liten biflod till Arno som
lopp fram där. Solen hade nu stigit högt på
himmelen, och värmen hade stigit med den.
Äfven vägen steg så småningom och min längtan
att komma fram i samma mån. Hade den lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
