Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och likväl, när vi, några skandinaver, på
nyårsdagen styrde våra steg ditut, låg en
egendomlig skönhet utbredd öfver den dystra taflan.
Himlen var hög och blå, men med drifvande
skyar, och sol och skugga växlade på den vida
slätten, upplifvande dess enformighet, gifvande
mjuka skiftningar åt den grågröna marken,
växlingar åt det enahanda, ett egendomligt
skugg-spelsaktigt lif åt ödsligheten. Där stodo
akve-dukterna svarta i skuggan som tecknade med
kol, där lyste några halffallna bågar glänsande
hvita i solskenet, och längst borta vid horisonten
höjde sig de albanska bergen i blånande soldis
med hvita städer och byar på sluttningarna, med
snö på de högsta topparna.
De sågo så lockande nära ut i solskenet, de
små hvita städerna, så lockande vackra också,
att vi beslöto att gå dit. Den närmaste utsågs
som mål, det var Frascati, och så begåfvo vi oss
af. Vi gingo en timme och vi gingo två, vi
passerade åtskilliga järnvägslinier, otaliga diken
och oräkneliga fårahjordar, och Frascati låg
fortfarande därborta, lika lockande och bedrägligt
nära, men icke närmare. Vi höllo på att få göra
en obehaglig bekanskap med några af
vallhundarna, men räddades därifrån af en herde, som
betraktade oss med en vildes förvånade
misstänksamhet. Han tillfrågades om hur långt det var
till Frascati; det visste han icke, han hade aldrig
varit där. Han var dock redan en gammal man
och var antagligen född här på campagnan. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
