Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det grannaste blonda hår, en liten fin och smärt
gestalt och ett ansikte som förvånade och
intresserade genom något främmande, egendomligt,
olikt den omgifning till hvilken hon hörde. Typen
var icke italiensk, den var en underlig blandning
af österländskt och nordiskt. De något sneda,
smala ögonen med sin mörka, beslöjade blick,
ögonbrynens båglinier, den låga pannan kommo
en att tänka på den egyptiska skönhetstypen,
men hyn hade denna genomskinliga blekhet, som
utmärker engelskan, och munnen med sina tunna,
fina läppar saknade det sydländskt sinnliga
draget. Det var tydligen hon som dragit sig
ifrån det öfriga sällskapet; stött öfver någonting
satt hon nu och tjurade med händerna för
ansiktet. Den andra försökte få henne god igen,
men alla hennes öfvertalningar, försök att skämta,
leenden och böner besvarades endast med en
föraktlig tystnad. Till slut, som en sista utväg,
tog hon en bakelse från de andras bord och lade
framför henne. Den sköts bort igen, lades
tillbaka, sköts bort, men fick tredje gången ligga
kvar. Efter en stund kom den ena handen bort
från ansiktet, efter ännu en stund den andra,
och så blef till slut frestelsen för stark för den
lilla sårade skönheten, och efter den första
munsbiten var bitterheten glömd och freden sluten.
Då såg den mörka lycklig ut som efter en stor
seger; men då blondinen, så snart bakelsen var
uppäten, gick att återtaga sin plats vid stora
bordet, var det hennes tur att känna sig sårad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
