Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de förmögnare unge männen på ön, bröllopet
var redan utsatt, men ett par dagar innan det
skulle äga rum, blef fästmannen borta på hafvet.
Gumman höll fortfarande samtalet vid makt.
»Hvarför såg man aldrig till den amerikanska
signoren mera här uppe?»
»Ja, det visste nog Rosita.»
Rosita log ett matt leende och svarade att
Pasqualina icke mera var sig lik. Man skulle
nästan kunna tro, att hon gick och sörjde
någonting, flickan.
Och gumman vände sig till mig och skakade
på hufvudet och sade med en betecknande
åtbörd mot min följeslagare:
»Testa dura! Testa dura!*»
»Nå, mådde man inte bra här på Capri ?»
»Jo, det gjorde man visst det.»
»Och billigt var det att lefva, och vackert
var det hela året om, och vinet var godt, och
en och annan vacker flicka fanns det väl också.»
»Ja, det kunde inte bestridas.»
»Nå, hvarför skulle inte då den amerikanska
signoren på allvar slå sig ned här på Capri, där
han trifdes så bra. Hon mindes, då han kom,
då var han blek och mager, men se nu bara
på honom, nu var han fet och stark och brun
och såg ut som en riktig capreser. Hvarför
skulle han inte stanna för alltid då?»
»Nej, han kunde tyvärr inte.»
* Ordagrant: Hård skalle!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
