Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med martialiskt utseende, jämte hans skägglösa,
uniformsklädda son. Värdinnan är tydligen stolt
öfver dem, och deras närvaro kastar en viss glans
öfver bordet. De synas äfven medvetna om den
ära de göra henne, men jag skulle mycket
misstaga mig om icke besöken hafva en ganska
talande grund i dålig ekonomi.
Den egendomligaste figuren vid bordet är
dock en gammal präst, som af de öfriga med
en något föraktfull familjaritet, med ett gäckande
sken af vördnad kallas Padre Salvatore. Han
bor icke i pensionen, men han är regelbunden
middagsgäst där. Han är lång, mager och
fram-åtböjd, det vanligen orakade ansiktet är
fågelaktigt skarpt med små, på samma gång sluga
och trötta ögon, en väldig näsa, en bred,
hopfallen mun med snåla drag om giporna. Den
svarta kaftanen är sliten — hela gestalten gör ett
intryck af hunger. Och hungrig är han också
— åtminstone är han storätare. Under hela den
förra delen af middagen äter han utan att säga
ett ord, äter och dricker; den fyllda vinkaraffinen
vid hans kuvert tömmes hastigt och måste
regelbundet påfyllas. Om någon af de andra gästerna
tilltala honom, mumlar han blott ett ohörbart
svar i munnen. Endast med värdinnan, vid hvars
högra sida han har sin plats, talar han då och
då några ord.
Men då middagen är halfliden och vinkaraffen
påfylld, blir han medelpunkten för de öfriga
gästernas uppmärksamhet och intresse. Denna upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
