Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bördigt hela detta skoglösa, solstekta högland;
men man måste komma ned till kusterna, helst
till den östra, som behärskas af Etnas rykande,
molnomslutna pyramid, för att återfinna den
sydländska naturen i all dess yppiga skönhet.
En af dessa gråa städer på toppen af en
grå klippa var Girgenti.
På ena sidan skådade den ut öfver
höglandet, men på den andra sänkte sig landet som
en enda lummig trädgård ned mot stranden,
och från stranden höjde sig åter hafvets vida
yta mot den solgnistrande horisonten.
Kvällsolen göt en mild, genomskinlig klarhet öfver
hela nejden, då jag gick ned från sluttningen
för att besöka de grekiska tempelruinerna, som
ligga där ned emot stranden. Och åter erfor
jag denna känsla, som jag förut så ofta erfarit i
Italien, känslan af landskapets historiska karakter.
Den gjorde ett klassiskt intryck, denna nejd,
där nu grönskan spirade på den grekiska stadens
mark. Allt var öppet, fritt och stort; det var
lugn och hvila i alla linier, ett genomskinligt
ljus öfver alla färger; markens yppiga grönska
stängde aldrig för blicken, ty genom den jämna
sluttningen blef utsikten fri öfver trädtopparna,
och hafvets blåa grund var aldrig skymd. Man
förstod att detta var den rätta hemvisten för
ett lif, där intet skydde ljuset, ett lif som älskade
den fria rymden och den starka dagern, som
lät solen spela in mellan hemlifvets arkader och
den friska vinden löpa fritt mellan templens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
