Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lucca april 1892.
Jag skulle vilja likna en italiensk småstad — en af de bättre, allra helst en af de
To-scanska, vid en fin, vacker gumma, med skrynklor
kors och tvärs i den förr så släta huden, skrynklor
som gifva henne ett vördnadsfullt utseende, då
hon är allvarlig, och ett älskvärdt humoristiskt,
då hon ler. Och hon ler gärna, och då hon
ler, glömmer man hennes ålder, ty leendet är
lika ungdomligt, som hennes skrynklor äro
åldriga. Som alla gamla tycker hon om solen;
under en kulen och grå himmel förmörkas hennes
ansikte, tyckes hon huka sig ned och huttra af
köld, och då träda alla bristfälligheterna fram,
och då synes hon vara en grå och förfallen
ruin af forntida skönhet. Men låt solen bara
lysa på henne, och skröpligheterna äro glömda,
det kom mer "glans i blicken, lefnadslust i leendet,
och frestades hon, skulle hon kunna begå
dårskaper eller våga äfventyr som i sin ungdoms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
