Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvets värde - Lifvet ett ondt, alstrandet en grymhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sekel gammal redan. Jag drömmer, att varelsen har
mitt ansikte, utan tvifvel mina förskräckta ögon, svarta
och tysta. Kanske skall han få irra omkring allena med
dessa ögon, ingen skall taga hans hand för att gå med
honom på vägen. Jag har lyssnat för mycket till det
mänskliga tjutet, därför gillar jag i mitt hjärta
befrielseverket att icke gifva sitt jag en morgondag. Af
stolthet och fasa vill jag icke blifva en skapare. Jag
föreställer mig, att alla hafva icke det mod som behöfs för
att mottaga och lefva lifvet.»
Den intensiva känslighet, som utstrålar från dessa
rader, förnimmer så samfäldt med det möjliga barnet
och dess öde att endast blifva en liten stackars plågad
del af det universella eländet, att den tvingar det
längtande modershjärtat att afstå från modersglädjen.
De som känna på detta sätt äro emellertid icke i
majoritet, därtill bär verkligheten syn för sägen. Om
man dömer efter den myllrande, ständigt ökade
människomassan på jorden, frestas man till tanken, att en
strikt motsatt lifsuppfattning är härskande. Lifvet måtte
skattas mycket högt efter som det delas ut så rikligen
åt alla håll. Eller också sker alstringen utan reflexion
och människor föröka sig lika automatiskt och
tankefrånvarande som t. ex. kaninerna eller hvilka prolifika
och ointelligenta väsenden som hälst. Hvilketdera är
det? Äro människorna omedvetna automater eller råder
allmänt uppfattningen, att lifvet är ett godt och
alstrandet en välgärning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
