Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ombytta roller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
armar och yttrade helt harmsen: — Nog må prosten tro,
att jag kan gå.
Men det hörde icke prosten, som knäppte ihop
händerna och läste en lång bordsbön.
— Var så god och tag för sig, herr Andersson, sade
han. Och herr Andersson tog för sig med både knifvar,
gafflar och händer, men det såg icke prosten, ty han var,
som sagdt, till ytterlighet närsynt.
— Di talte om supen, tänkte han, men den kan jag
inte se till.
— Behagas det svamp, så finns det där borta på
bordet, sade prosten, pekande på smörgåsbordet, som
Andersson just nu höll på att »länsa».
— Svamp? mumlade Andersson, dä’ hade di i
kommoderna på det förra stället. Eller kanske han menar
röksvamp, men dä’ äter jag inte häller.
Prosten, som genast efter inträdet i salen hade satt
sig ned vid ett mindre bord, där han en lång stund
hållit på med en liten seg biff, gick bort till
smörgåsbordet för att förskaffa sig något nytt, men hur han
letade och torkade glasögonen, kunde han icke hitta mer
än en liten ostkant på en af assietterna. Andersson
hade ätit upp alltihop. Prosten fann sig emellertid och
tillsade en jungfru att komma in med
champignonomeletten, som strax därpå framsattes.
— Behagar herr Andersson en champignonomelett?
— Hva’ för något? En fiolpolkett? Nä, nu är jag
inte hågad.
— Var så god slå sig ned här! bad värden, och
båda satte sig bredvid hvarandra. Prosten räckte
omeletten åt Andersson, som välte ned hela kakan på sin
tallrik, lemnande det tomma fatet tillbaka åt prosten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
