Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ombytta roller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prostens kala hjässa med det iskalla vattnet samt döper
formligen prosten, som ändtligen hemtar sig och
spörjer med häpnad, hvad pigan slagit i karraffinen. Men
sedan han först luktat i denna och därpå i glaset, fann
han, att det senare, som nu var mer än halftömdt,
innehöll bränvin. Han sade emellertid ingenting, men
undrade storligen för sig själf, om Andersson »skåpsöp».
Andersson och presten stego emellertid ned i matsalen,
och båda luktade bränvin, så det kändes långa vägar.
Prosten gick och hviskade till sin pastor:
— Jag tror vår nye informator gerna dricker.
Därvid kom en så olidlig bränvinsstank i pastorns
näsa, att han tvingades att tänka: — Det tror jag
prosten också gör.
Emellertid var supén färdig. Andersson snapsade
och försedde sig så godt han kunde. Det var nära
att pastorn föreslagit brorskål med honom, men då
han varseblef hans mindre grannlaga sätt vid bordet,
hvilket tydligt tillkännagaf, att han var långt ifrån
nykter, lemnade han propositionen, tills ett bättre
tillfälle kunde komma.
Efter supén, hvarunder Andersson hållit sig
ovanligt tyst, kommer prosten och knuffar honom i sidan
samt ber honom enligt gårdagens löfte att hålla ett
litet tal till gästernas förnöjelse.
— Gerna, sa’ Andersson.
Prosten bad om tystnad och förklarade, att herr
Andersson önskade säga de främmande några ord.
Andersson hostade och harklade en lång stund
samt fattade omsider ett bränvinsglas och utlät sig
sålunda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
