Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Min bruna kappa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
butiken här bredvid och blef tagen af två
poliskonstaplar ... ja, det är inte värdt herrn opponerar sig ...
herrn känner man nog igen i hela kvarteret ...
Emellertid har vice värden besökt mig i dag och
uttryckligen tillsagt, att, därest jag icke låter herrn flytta, som
förde ett sådant oljud i hans tambur i natt, så blir jag
själf vräkt. Och utan vidare resonnemang, packa ihop
hvad ni har, och därmed adjö!
Jag satt en half timme i bestörtning, sedan hon
gått, och jag tycker mig ännu höra smällen, hon
åstadkom med dörren. Jag hade visserligen varit borta och
spelat vira med min vän Olof samma natt, men något
dylikt uppträde hade jag icke gifvit anledning till.
— Det är bestämdt den fördömda kappan,
tänkte jag omsider, som varit i farten. Hade jag
förutsett det, skulle jag aldrig lämnat den ifrån mig.
Emellertid flyttade jag samma dag, då jag på grund
af värdinnans häftighet ansåg det lönlöst att förklara
mig, dessutom tänkande, att, om jag komme till ett
nytt ställe, skulle jag slippa något vidare obehag.
En vecka efter min flyttning, som sträckte sig
endast till närmsta tvärgata, kom en brefbärare in i mitt
rum. — Jag blir alltid glad, då jag får se en
brefbärare hos mig, ty antingen inbillar jag mig, att han har
rek från min rika tant eller bref från min fästmö. Och
han hade verkligen det senare.
Jag öppnade det och läste:
»Stackars beklagansvärde Gustaf!
Att du sjunkit så djupt, att du går i sällskap med
stadens värsta busar, förvånar mig på det högsta. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
