- Project Runeberg -  En bundt humoresker /
95

(1900) [MARC] Author: Gustaf Lyckow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastor Wattmans julklapp.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han framlemnade Ola Jönssons bref. Pastorn, som var
nyfiken, steg in i tamburen, där en lykta hängde —
skymningen hade nämligen redan inträdt — och sedan
han tagit del af brefvets innehåll, lät han sända många
hälsningar tillbaka. Med drängens tillhjälp
praktiserades ankaren ned i källaren, och allt hade försiggått
obemärkt af någon, hvilket pastorn fann tämligen lyckadt,
enär han med ankarens innehåll tänkte bereda sin fru
en öfverraskning på julaftonen, eftersom de själfva icke
brygt något julöl. Att kärlet innehöll något annat,
kunde han väl icke tänka.

Han hade särskildt brådtom med skrifgöromål denna
afton, och det skulle allt smaka skönt, tänkte han, att
då och då under arbetet läska sig med litet juldricka,
men hur skulle han osedd kunna smyga några glas
med sig in? Bäst vore det, ifall han mötte någon, att
slå upp ur ankaren i något ogenomskinligt kärl, och
därtill passade ju förträffligt den där
porslinstillbringaren, som stod på en hylla i kökstamburen. Han
skyndade pilsnabbt efter lyktan, som hängde i samma
tambur, där han nyss läst brefvet, och sprang, så att
gnistorna flögo om den stora sjöskumspipan, han hade i
munnen, och nappade åt sig nämnda tillbringare samt
begaf sig ned i källaren. Han satte lyktan ett stycke
ifrån sig, slog proppen ur ankaren och hälde i
tillbringaren till något mer än hälften. På grund af mörkret,
som endast obetydligt kunde öfvervinnas af lyktans
matta sken, kunde han omöjligen varseblifva, hvad slags
vätska det var, han slog upp, och tobaksröken, som
hvirflade omkring honom, skingrade all brännvinslukt.
Då allt var undanstökadt, ilade han in på sitt rum och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:11:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/humoresk/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free