Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På Mikaels dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag önskar du stode på dess spets, hvad tror
du då skulle förefalla? Jo, antagligen skulle du
nederfalla. De gossarna, de gossarna, de ä’ så roliga, så
roliga.
Han nappade en tredje bok.
— Ett förståndigt svar på frågan måste jag hafva,
innan jag går vidare. »Det allra högsta som finns är
— kärleken» ... Den pojken, han var inte dum,
småjublade magistern, allt under det han långsamt nickade
med hufvudet för hvarje ord.
— Kärleken ja, ack, jag vet det nog, äfven jag en
gång var berusad af dess mäktiga glödvin. Jag var då
en ung student med kondition i en prästgård på landet
... och i prästgården fanns en kammarjungfru ...
som äfven blef en jungfru i denna kammar.
Härvid klappade magistern med en vemodig min
på vänstra brösthalfvan.
— Hon var så skön, så skön, så skön ... Ja,
här har jag ju hennes fotografi, som jag i utbyte mot
mitt eget erhöll af henne, då vi skildes en
midsommarkväll.
Han låste upp chiffoniéren och tog fram ett litet
gulnadt fotografi, å hvars undre sida med ovan stil stod
skrifvet: Din egen Margareta.
— Ack många aftonstjernor hafva tändts, sedan sist
jag såg dig. Kanske hon är död ...
Han slog sig åter ned vid bordet liksom betagen
af något ljuft minne. I detsamma varseblef han ett
kuvert, instucket i buketten på bordet. Då han bröt
detsamma, ramlade därur ett litet gulnadt fotografi,
inlindadt i ett papper, hvarpå magistern läste följande ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
