Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frithiof.
Ja, som sagdt — nu är det uttaladt. Och nu
vet kapten, hvarför jag blifvit den jag är och
hvarför jag satt upp de andra. Och nu vet också hon
där (pekar på Blanka) hurdan fästman hon får.
Oförskämdt är det väl af mig att tala bland så fint folk
— men rätt ska’ vara rätt, och alla herrskaperna ska’
höra sanningen och veta, att vi inte längre tänker
tåla så’nt här, inte. Kom nu, pojkar, brödlösa ä’ vi,
men mål i mun har vi än så länge. Och vi ska’ låta
folk veta, hur det står till på höjderna! (Störtar ut,
följd af de andra arbetarne. Paus.)
Wulf (närmar sig Blanka och
drar henne afsides.)
Jag förstår ännu ingenting af alt det här! Du
har skaffat honom inträde här för att på detta sätt
skymfa mig och din far?
Blanka.
Jag anade ju inte det minsta.
Wulf.
Du anade ingenting! Och den där flickan, som
han talte om —
Blanka (långsamt, vägande hvart
ord).
Det är min syster, ja. Och jag sade, att jag inte
visste något straff strängt nog för dem, som voro
skulden till en sådan olycka som hennes. Förstår
du nu?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
