Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Friherrinnan.
Hon packar — hörde du, Eugène? — hon vill
resa bort. Kanske vill hon fara ned till Torsgård.
Jag uthärdar inte detta — ja, det tänker naturligtvis
inte du på, det kan man ju inte begära — men jag
kommer att bli sängliggande sjuk, det är säkert.
Baron (störtar upp och går af
och an).
Herre gud! är nu det mitt fel? Hvarför går du
inte in och talar vid henne?
Friherrinnan.
Jag gick ju in till henne i morgse, när hon låg
— och sade henne de mest kärleksfulla ord — om att
hon dödade mig med sin ovänlighet, att jag hade
förtjänat ett annat bemötande af en flicka, som jag
gjort så mycket godt — ja, du vet, alt hvad ett ömt
modershjärta kan inge en i en sådan stund — men
hon svarade mig inte en gång — bara vände sig bort,
och låtsade sofva. Nu frågar jag dig, Eugène, har
jag inte varit en god mor för din dotter? Har jag
inte oaktadt all mänsklig skröplighet och alla brister,
som jag nog vet vidlåda mig, gjort mitt bästa för
att hon aldrig skulle känna att själfva hennes tillvaro
var en kränkning mot mig? Har jag någonsin låtit
henne märka, hur min finkänslighet oupphörligt
sårades af en mängd små taktlösheter, som hon ständigt
begick och som så obehagligt påminde om hennes
simpla extraktion —. Och hvarmed har jag då nu
förtjänat att bli behandlad så?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
