Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Självdeklaration - 4. Mera konservativ? - 5. Åldrandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framsteg i radikal riktning, t ex den nya konstitutionen; och även
många regleringar på arbetsmarknaden, särskilt då de vidgats till att
gälla även de offentligt anställda som är oavsättliga i verksamheter
som inte kan hotas av nedläggelse; ett förvänt skattesystem; den för
undervisningen och särskilt forskningen ödesdigra högskolereformen;
och likaså mycket annat smått och gott som mina hemmavarande
landsmän sett som reformer.
I ingen av dessa frågor känner jag själv annat än att jag i min kritik
fullföljer en radikal linje. I min ungdom, när partiet växte sig starkt,
uppfattades det inte bara som en rätt utan även som en plikt i vårt parti
att efter förmåga ständigt på nytt ifrågasätta och söka ändra intagna
ståndpunkter (se i kapitlen VI och VIII).
Vid inget tillfälle, utom när det gällde en stor fråga som blivit mogen
för enad politisk handling, tilläts då vår inställning stelna. Vi gick till
val på en grundåskådning och ibland på en framlyft huvudfråga, och
vi bevarade på det viset den politiska ledningen i landet.
Att inte vara beredda att rätta till vad som gått snett i våra tidigare
politiska ståndpunkter och beslut, betraktar jag som konservatism, och
av den har vi nu tyvärr alltför mycket i vårt parti. Torsten Nilsson, som
är bara litet yngre och den mest naturbegåvade i sin generation av
ledande socialdemokrater, är inte konservativ i den meningen. Han
har t ex haft förståndet och modet att i försvarsfrågan låta ändrade
militärtekniska förhållanden utgöra skäl för tvivel på det
försvarssystem han burit ett huvudsakligt ansvar för. Andra äldre
socialdemokrater i den numera s k "partiledningen", som vi förr inte talade så
mycket om, vägrar enständigt att släppa den gamla och föråldrade
inställningen. För mig är det Torsten som är radikal, medan de många
andra, som tillåter sig tala auktoritativt för vårt parti, är konservativa.
Likadant är det enligt min mening på många andra områden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
