Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Självdeklaration - 9. Tre metodfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oljekrisen efter den andra, borde vi förstått faran av att ha hållit oss
okunniga om vad som då var väl känt och diskuterat av forskare inom
andra discipliner.
På grund av bokens ärende och de problem jag diskuterar gissar jag
att innehållet i många kapitel närmast skulle falla inom disciplinen
statsrätt, statskunskap och ibland nutidshistoria. Det generar mig som
institutionell ekonom inte det ringaste. Reglerna för utforskning av
vad som är faktiskt och sant är i grunden desamma för all
samhällsforskning.
Jag har vidare av samma forskningserfarenheter drivits att se de
mänskliga värderingarnas roll i forskningen. Värderingarna spelar sin
roll inte bara när vi drar politiska slutsatser från vår forskning, utan
redan vid utforskningen av vad som är faktiskt och sant. Jag begär
därför redovisning av de värdepremisser som styr forskaren.
Dessa båda grundsatser, som jag ursprungligen inte spekulerat mig
till utan drivits fram emot på grund av de problem jag brottats med i
min forskning, finns genomarbetade och utlagda i inledningar och
metodiska bilagor till mina vetenskapliga arbeten, och de var
förebådade redan i min för mer än femtio år sedan utgivna Vetenskap och politik i
nationalekonomin, 1930, som nu finns i en nyutgåva från 1972.
Vad gäller dessa två metodfrågor nöjer jag mig i denna mindre
tekniska bok med att hänvisa till de hårdare arbetena.8 Speciellt i fråga
om kravet på värdepremisser blir de i denna bok även redovisade
genom ett avsiktligt personligt skrivsätt.
Den tredje metodfrågan gäller mitt krav på enkelhet i begripandet av
verkligheten. Detta krav blir ju å ena sidan desto svårare att
tillfredsställa med min utvidgning av forskningshorisonten genom att jag är
institutionalist, men blir å andra sidan också viktigare av samma skäl,
eftersom vi eljest hamnar i mångfaldens förvirring.
Särskilt under de senaste decennierna har den dominerande
riktningen bland våra ekonomer här hemma och i de anglo-sachsiska
länderna inskränkt blickfältet mer än tidigare, alltså mer än hos
Marshall och Adam Smith, som faktiskt var mer av institutionalister. De
har därmed, som jag ser det, avlägsnat sig allt längre från en sann
verklighetssyn. I sina grundläggande högteoretiska arbeten skriver de
för varandra som inom en från all annan samhällskunskap isolerad
sekt, vilket måste göra deras forskning allt mindre realistisk och
relevant. Samtidigt har de byggt ut sin forskningsapparat i ekonometrisk,
dvs matematisk, riktning vilket torde innebära en ytterligare
inskränkning av blickfältet. I en bilaga till den andra delen av boken, "Parentes
om nationalekonomerna", skall jag något utveckla denna tanke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
