Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Självdeklaration - 10. Dispositionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betraktar detta omfattande grundlagsverk som onödigt och i vissa
hänseenden direkt skadligt och tokigt. Dess negativa verkningar för
hur landet kommit att styras är emellertid relativt obetydliga i
jämförelse med följderna av andra förändringar i samhället.
I kapitlen VI till VIII försöker jag på basen av mina personliga
minnen ge en bild av hur landet styrdes av regeringen och riksdagen
under trettiotalet och i början av fyrtiotalet.
I kapitel IX fortsätter jag denna analys av förhållandena under
trettio- och fyrtiotalen och kommer då in på den personliga motsättningen
mellan Ernst Wigforss och Gustav Möller, och hur den exploderade
efter Per Albins död hösten 1946 med efterverkningar långt fram i
tiden.
I kapitel X analyserar jag förhistorien till och efterbörden av
valutakrisen våren 1947, som hastigt bringade oss att återgå till krigstidens
hårda importkontroller och ransoneringar.
I kapitel XI berättar jag om handelspolitiken efter andra världskriget.
I den andra delen av boken skall jag gå in på en mera systematisk
analys av hur landet nu kommit att styras. För jämförelsens skull
kommer jag då fortfarande att intressera mig för hur förhållandena var
på min tid under trettio- och fyrtiotalen.
Förändringarna beror i mindre grad på den nya konstitutionen.
I det första kapitlet i denna andra del blir det fråga om den ökade
arbetsbördan på riksdagen, den därav förorsakade förlängningen av
riksdagstiden och verkningarna på riksdagens sammansättning
genom olika uteslutnings- och tilldragningsprocesser.
I ett följande kapitel reser jag frågan om arbetspressen kan minskas,
vilket jag knappast finner möjligt.
Jag fortsätter med att studera verkningarna på riksdagsarbetets
organisation och andan i riksdagsarbetet, bl a inställning till offentliga
utgifter.
Jag går därefter över till det korporativa styrelsesätt, som framvuxit
utan att vara reglerat av konstitutionen eller i någon annan författning.
Grundorsaken till dess framväxande är att intresseorganisationerna
framträtt jämsides med partierna med alltmer ingående politiska
program och med stor makt att driva dem.
I de därefter följande kapitlen skall jag ta upp, en efter en, olika
förändringar i hur landet kommit att styras. En huvudförändring har
varit vad jag kallat privatiseringen av offentliga tjänstemän, vidare den
s k företagsdemokratin, särskilt som den har blivit tillämpad i offentlig
verksamhet, och andra betydelsefulla förändringar av förhållandena
på arbetsmarknaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
