- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
28

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Några nostalgiska erinringar om storskalighetens framträngande - 2. Vägväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanligen sammanfallande med den gamla häradsindelningen. Det hade då
redan beslutats om en del men mycket små statsbidrag för vissa slags
vägbyggnader. Vägunderhållet på landsbygden låg emellertid i
huvudsak på jordägarna, fördelat efter mantal och mantalsdelar. Om allt
detta kunde även ett vaket barn inte ha mer än mycket grumliga
uppfattningar.

Vad jag såg och nu väl erinrar mig var hur smala och krokiga
vägarna då var, med i mitten två djupa fåror efter hästskjutsarna. Det
fanns då praktiskt taget inga bilar i Sverige. Jag tror att jag den tiden
aldrig hade sett en bil, och knappt hört talas om fenomenet.

Vad jag också intresserat iakttog var brädlappar nedslagna med
växlande mellanrum vid vägkanten. De utmärkte sträckor av vägen
som de enskilda bönderna var skyldiga att underhålla, när
vägunderhållet då, som vanligt var på landsbygden, fullgjordes in natura.

Enskilda bönders intressen stod direkt på spel. Det gällde hur väl
vägunderhållet skulle göras, hur långt vägbiten låg från gården och
hur långt från ett grustag. Jag hörde en hel del dispyter mellan olika
intressenter om dessa ting och iakttog, hur de ibland resulterade i
förändringar. Den "allmänna uppfattningen" i en ort hade inflytande,
långt innan hänvändelse gjordes till en myndighet utanför byn.
Återigen bevittnade jag ett element av direkt demokrati, av personligt
medlevande och medbestämmande.

Tillväxten av antalet bilar och biltrafiken föranledde sedan
revolution i vägväsendet. Efter första världskriget började statsbidragen ökas
och de finansierades genom oavbrutet höjda skatter på biltrafiken.
Samtidigt gynnades genom höjda statsbidrag de vägdistrikt, som
avlöste naturaunderhållet, genom att i stället ta ut skatt hög nog för att
tillsammans med statsbidragen bilda en "vägkassa", varur
kostnaderna för vägunderhållet och gradvis vägbyggandet, vanligen för rätning
av vägarna, kunde bestridas.

Min far var på tjugotalet vägstyrelsens ordförande i ett vägdistrikt i
Södermanland, där han då bodde. Vi hade nu fått en ny yrkeskår av
arbetare, vägarbetare, som sammanslöt sig i en fackförening, som han
lokalt fick förhandla med.

Samtidigt var i verkligheten styrandet av vägväsendet dock
fortfarande rätt nära de enskilda intressenterna även i andra hänseenden.
En bonde kunde ringa upp min far och begära att en väg, som skulle
rätas genom nybyggnad, skulle dras på den ena i stället för den andra
sidan av hans gård. Och en sådan hänvändelse kunde ibland
tillgodoses inom vägdistriktets beslutsområde — återigen ett kvarlevande
element av direkt demokrati.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free