Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Ett storskaligt universitet - 1. Värdepremisser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvarsittning, utvecklat sig — utom vad gäller efter de två sista åren i
grundskolan och för tillträde till eftergymnasial utbildning vid
universiteten. Där har betygsspärrar införts för att bereda rum åt vuxna, med
egentligen mest den högre åldern som merit.
Resultaten av den tilltagande friheten från betyg och den
automatiska uppflyttningen genom hela grundskolan har ju bland annat blivit
att de ungdomar som slutar efter den obligatoriska grundskolan och de
ungefär 10 procent som tillåtes sluta utan fullständigt genomgången
grundskola kommit att innefatta åtskilliga tusental som inte hjälpligt
kan skriva, räkna eller ens läsa. Och ännu fler som inte vant sig vid att
läsa böcker.
Den ideologiska grunden för vår nyaste skolpolitik har varit ett
egendomligt jämlikhetstänkande just på det intellektuella planet. Man
har velat motverka konkurrens, där de svagare skulle bli lidande.
Folkpsykologiskt har skolan knappast lyckats väl i denna
personlighetspåverkan. I idrotten t ex har vi ju fått en konkurrensmentalitet
driven till sin högsta höjd, som verkligen skiljer på de utkorade och de
utslagna — låt vara att den för det stora flertalet upplevs genom
identifikation med ett fåtal ställföreträdare. Idrottsmän som lämnat
amatörskapet, säljer sig till reklamföretag och flyttar utomlands för att
slippa betala skatt på sina höga inkomster, har ju blivit folkhjältar.
Inte heller som yrkesförberedelse har skolreformen ju visat sig vara
särskilt lyckad, då skolan inte bättre infogats i arbetslivet och
arbetsmarknaden. Därvid har de stela anställningsvillkoren i vår nya
arbetsmarknadslagstiftning och den likaledes stela lönesättningen i
kollektivavtalen spelat en avgörande roll, som skall analyseras i andra delen.
Efter skolåren har vi fått den permanent höga ungdomsarbetslösheten.
I Österrike har genom fastare anknytning till gamla lärlings- och
gesällinstitutioner ungdomens gradvisa inpassning i arbetslivet lösts
på ett bättre sätt.
När jag nyligen besökte Cuba, som är så mycket fattigare och
började med analfabetism hos massorna och flykt av hälften av alla
utbildade, bl a lärare på alla stadier, fann jag, att i den planläggning av
skolsystemet, som där gjorts och börjat genomföras, man både bättre
tillgodosett ungdomens smidigare inpassning i arbetslivet på olika
nivåer och samtidigt hållit vägarna vidöppna till högre utbildningar
ända upp till universiteten, där något av de gamla bildningsidealen
inte försummats. När jag såg, hur detta fattiga folk strävade, skämdes
jag över hur illa vi förvaltat våra ofantligt större möjligheter i Sverige.
Vår universitetsutbildning har orienterats i samma riktningar som
skolan. Därom kommer jag att bli utförligare i andra delen av boken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
