- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
43

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Ett storskaligt universitet - 4. Den måttlösa utbyggnaden av administrationen ovanför universitetet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Under denna nytillskapade centrala korporativa
sammanträdesbyråkrati råder regionsstyrelserna, sex för hela landet. Var och en har
sjutton ledamöter och likaledes sjutton suppleanter, och de arbetar
fördelade på beredningsgrupper för "samhällsanknytning" av
universitetsundervisningen och forskningen. Jag läser i tidningen att dessa
fullkomligt onödiga styrelser kostar oss mer än tio miljoner.

Under en av regionsstyrelserna står sedan styrelsen för Stockholms
universitet.

Dessa styrelser har en sammansättning vilken garanterar att de
ledamöter som har någon slags på erfarenhet grundad kunskap om
undervisning och forskning är i minoritet.

Den majoritet av medlemmarna i dessa styrelser som inte är
universitetslärare, har vanligen via regeringen utsetts, ibland efter
"partilinjer" som t ex styrelserepresentanterna för studentkåren men
huvudsakligen av intresseorganisationerna i det korporativa samhälle vi fått.

Det är framförallt arbetsmarknadens intresseorganisationer, som
framdrivit denna överadministration och som placerat sina
representanter i alla dessa styrelser.

Till slutloppet vid 1975 års riksdag av den då sedan länge pågående
högskolereformen hade LO, TCO, SACO och SAF samfällt i sina
yttranden över den olycksaliga U68, mot de akademiska instansernas
avstyrkanden, understött den vidlyftiga administrativa ordning som
då sanktionerades. Även om dessa organisationer skapats för att stå
för motställda intressen på arbetsmarknaden, var de eniga om den
brett utspridda yrkesinriktningen av den nya högskolan, och även om
att unna varandra representation i de mångtaliga styrelserna.

Särskilt TCO, som i första hand kände sig stå för den stora och
kraftigt växande mängden av lågställda tjänstemän i offentlig och
privat anställning, hade från början liksom i fortsättningen utövat ett
riktningsgivande inflytande på högskolereformens genomförande,
och särskilt på tillkomsten av och arbetet inom alla dessa styrelser.

Medlemmarna utifrån i dessa styrelser är avlönade, vanligen
årsavlönade. Som skall mera systematiskt analyseras i andra delen av
boken, har vi helt och hållet kommit ifrån den gamla traditionen att
medborgare kunde vara villiga att åta sig offentliga uppgifter som en
förtroendesak utan att påräkna ersättning.

Vid vår höga inkomstbeskattning kan en styrelselön i och för sig inte
verka särskilt lockande. Men som jag skall framhålla i andra delen har
på alla andra förvaltningsområden ävenledes tillskapats en stor mängd
"lekmannastyrelser". Och vi har fått representanter för det "allmänna
intresset" i banker och en del stiftelser och bolag, där de vanligen är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free