Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Ett storskaligt universitet
- 12. Torsten Huséns förslag
- 13. Krav på skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholms universitet, som har en internationell ställning som
forskare. Hans ämnesområde är pedagogik och hans forskningsverksamhet
har sträckt sig över hela fältet från småbarnsfostran till
universitetsundervisningen i Sverige och i andra länder.
Sin bok med dess sista kapitel, som innehåller de nyss angivna
praktiska förslagen om vår postgymnasiala utbildning, publicerade
han under slutbehandlingen 1975 av den s k U68, som konsoliderade
resultaten av en tidigare påbörjad utveckling. Jag frågar mig hur han
vid denna tidpunkt tänkte sig, att hans praktiska förslag skulle kunna
ha något inflytande på vad som då beslutades och hände. Eftersom
han nu åter är utomlands, inbegripen i viktiga undersökningar, kan
jag inte fråga honom.
För egen del vill jag bara igen bekänna att dessa liksom mina
sammanlöpande och ovan redovisade förslag naturligtvis är helt
utopistiska i den situation vi bragt oss i.
13 Krav på skolan
Jag skall i andra delen också framföra kritiska synpunkter på vår
skolreform, som den kommit att jämsides utvecklas. Här i detta
sammanhang vill jag dock beröra frågan om skolgångens början. Jag skulle
vilja sänka den till fem år som ofta utomlands. Åtminstone borde vi ge
möjlighet för begåvade och därför vanligen även brådmogna barn att
få börja tidigare.4
Den höga begynnelseåldern som vi behållit var en gång väl
motiverad. Min mor hade på 1880-talet som litet barn att gå en fjärdingsväg i
ur och skur till och från skolan. Och Alva hade det också på tio- och
tjugotalen. Nu, med tillkomsten av skolskjutsar, är den höga
begynnelseåldern irrationell för vanliga barn och än mer för begåvade barn.
Jag fruktar att det är konkurrenssituationen mellan olika
välorganiserade lärarkategorier, som i vårt korporativistiska Sverige hållit tillbaka en
reform i detta hänseende, fastän den varit självklart motiverad. En
smidigare övergång från den nu allt allmännare förskolan kunde vara
ett steg på vägen.
Jag har tagit upp frågan i detta kapitel, eftersom den har betydelse
för utbildningen efter skolgångens slut. Genom att flytta ner åldrarna i
skolan hela vägen skulle vi kunna nå en avslutning av
grundutbildningen vid högskolorna före eller vid tjugoårsåldern. Detta vore
särskilt värdefullt för dem som valde att fortsätta med högre studier och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0055.html
