Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Ett storskaligt universitet
- 13. Krav på skolan
- 14. Det högre skolstadiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alldeles särskilt för dem som skall bli forskare men även en vinst för
dem som slutar efter högskolekursen.
14 Det högre skolstadiet
I andra delen skall jag också göra kritiska anmärkningar om vår nya
gymnasieskola. Här nöjer jag mig med att understryka en enda sak,
viktig i samband med min utopiska dröm om universitetens
omändring.
I likriktningens Sverige är vi heller inte på det högre skolstadiet
beredda att söka skapa de gynnsammaste studieförhållandena för de
högt begåvade elever som i senare ålder skulle duga att ge en lyftning
åt forskningen.
Det gamla gymnasiets två högsta ringar motsvarade ju de två första
collegeåren vid anglosaxiska universitet. Studentexamen, som då var
en allvarlig examen, brukade godtas för direkt inträde i det tredje av de
fyra collegeåren där. Men den öppningen för svenska studerande
godtas nu i allt mindre utsträckning och tyvärr av goda skäl.
De två första collegeåren är ju bland annat avsedda att ge den
allmänna kulturkunskap som i vår gymnasieskola alltmer
undanträngs; se sektion 1 här ovan och i andra delen.
Jag är särskilt kritisk mot vårt skolsystems vårdslöshet med
utbildningen av de mest begåvade. För min del är jag som demokrat och
inriktad på högsta grad av jämlikhet, fullt villig att lägga ner stora extra
kostnader på de mindre väl begåvningsutrustade och inte minst de
intellektuellt handikappade för att möjliggöra deras bättre anpassning
i samhället. Däri skiljer jag mig inte från en grunduppfattning som
styrt vår skolpolitik.
Men jag skulle samtidigt finna ett intresse att skapa extraordinärt
fördelaktiga utbildningsmöjligheter för de intellektuellt särskilt
välutrustade. Det är i hög grad av dem, och särskilt de fåtaliga genierna, vi
är beroende för vårt ekonomiska framåtskridande och allmänt för
upprätthållandet av en hög kultur.
Att detta skulle vara ett odemokratiskt synsätt vägrar jag att medge.
Jag är starkt emot ett gynnande av "eliten", om därmed menas de
ekonomiskt bättre ställda. Men om begåvningseliten i alla
samhällsklasser bör vi vara rädda. Med den skolreform, som vi på trettio- och
fyrtiotalen drömde om — se sektion 1 — menade vi inte att försämra
utbildningen för de bättre begåvade lika litet som att slopa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0056.html
