Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Ett storskaligt universitet
- 16. Ett fristående forskningsinstitut
- 17. Framtidsutsikterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den styrelse, som vi enligt stadgan gav oss och som bär ett
övergripande ansvar för institutets oberoende verksamhet, består av rektor,
professorer i nationalekonomi och angränsande discipliner och
representanter för den stiftelse som ursprungligen möjliggjorde institutets
tillkomst. Rektorn då, Sven Tunberg, var ju en framstående
historiker, och hörde alltså till den andra kategorin av ledamöter.
Den liknar däremot inte det slag av styrelser som nu inrättats på alla
nivåer och även för institutionerna, där professorn eller professorerna
och de kunniga unga forskare som kanske finns, är i minoritet
gentemot representanter för studenterna och servicepersonalen, samt på
de högre nivåerna vad Gösta Bagge lite syrligt brukade kalla PLM, "det
praktiska livets män".
17 Framtidsutsikterna
Den utopiska plan för en rationellare ordning av vårt universitetsväsen
som jag framkastat är en dröm av en gammal akademiker,
förutbestämd redan i pojkåren att vilja söka bli vetenskapsman, som sedan i
en livstid varit stolt i sitt yrke, som återvänt till forskning från varje
kortare utflykt till det praktiska livet, som sett mycket av universiteten
ute i världen och som genom hela sitt arbetsliv bevarat ett levande
intresse för hur det är och hur det går inom den äldsta och på längre
sikt säkert den motståndskraftigaste internationella samhörigheten,
den akademiska världsrepubliken och dess misshandlade och
nödställda underavdelning i Sverige.
Jag misstänker att vad jag här ovan sagt och kommer att säga i andra
delen av boken inte kommer att ge reformimpulser, vare sig åt de
sammanknutna
byråkraterna-organisationsfunktionärerna-politikerna, som nu är vår överhet och som har gripit ansvaret för hur det blivit
med den högre undervisningen och forskningen i Sverige, eller åt
mina yngre kolleger som trälar i de ofta förtvinade institutioner som
tillskapats av dessa bildstormande dilettanter.
Men kanske kan ändå en del synpunkter inom min utopi bli
idéskapande för några unga akademiker, vilkas sinnen inte tyngs av de
äldres skuldbörda för meddelaktighet i ansvaret för hur det blivit, eller
åtminstone för undergivenhet till vad som skett. Kanske också för
några av de äldre som måste våndas i det system de varit med om att
tillåta bli verklighet.
Att "beslutsfattarna" — för att använda en av de avslöjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0060.html
