Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- III. En jämförelse
- 3. Statsuniversiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3 Statsuniversiteten
Men det ojämförligt allra största antalet studenter i Amerika får dock
sin utbildning vid statsuniversiteten. Dessa är stora, ofta t o m ännu
större än stockholmsuniversitetet. I England är sedan gammalt de
flesta andra universitet också statsuniversitet och större än Oxford och
Cambridge. De har nu blivit flera och växt sig allt större, medan i fråga
om studentantalet Oxford och Cambridge liksom i Amerika Harvard
och Dartmouth har valt att begränsa sig.
Både Amerika och England liksom de flesta andra länder i väst- och
östvärlden har under senare decennier haft sina explosioner av
studentantalet, som i Sverige. Och i Amerika liksom i England har
stegringen i studentantal ägt rum vid statsuniversiteten. Men i Amerika
hade stegringen börjat tidigare och därför sedan kunnat fortsätta i
lugnare takt.
Att Amerika kunde komma före i den utvecklingen har sin
förklaring i att där traditionellt studenterna kunde arbeta för att tjäna sitt
uppehälle, som jag skall återkomma till längre fram.
En betydelsefull skillnad mellan de stora statsuniversiteten i
Amerika och våra är att även där lärartätheten är mycket större än i Sverige.
Den var stor på tjugo- och trettiotalen, när jag först gjorde min
bekantskap med dem. Sedan har antalet lärare vid statsuniversiteten vuxit
ännu kraftigare än studentantalet.
En grundorsak var naturligtvis existensen av de många gamla
ickestatliga elitinstitutioner jag talat om. De stod från början som ett
mäktigt mönster som borde efterliknas. Det var inte möjligt för de i
stort sett nya eller i varje fall nu kraftigt växande statsuniversiteten
med stort studentantal att vinna någon prestige utan att ha många fler
professorer per hundra studenter än vi i Sverige har eller någonsin
haft.
I början av kapitel V skall jag kommentera det skandalöst låga
valdeltagandet i Amerika. Huvudsakligen är det underklassen som
inte röstar, vilket ur demokratisk synpunkt är en allvarlig och som det
synes en bestående svaghet i det amerikanska politiska systemet. Men
från statsuniversitetens synpunkt, vilka för sin finansiering är
beroende av de valda representanthusen, har det inte varit så skadligt utan
rentav fördelaktigt. Den överklass och medelklass som mera allmänt
röstar, kan även påräknas vara mest angelägna om att ha utmärkta
universitet för sina egna ungdomar, som de regelbundet önskar skall
få universitetsutbildning.
En kompletterande förklaring till den stora lärartätheten är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0065.html
