Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. En jämförelse - 3. Statsuniversiteten - 4. Kostnaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid också den bredare rekryteringsbasen av begåvade ungdomar även
från de lägre samhällsklasserna, som väljer att gå den akademiska
vägen och som kunnat göra det genom det hävdvunna
självförsörjningssystemet, som jag skall kommentera i sektion 5.
Rekryteringsbasen har så vidgats och utbudet av ungdomar som har ambitionen att
vilja bli professorer har blivit så mycket större än hos oss.
Lönefrågan har därvid enligt min mening spelat en mera
underordnad roll för denna skillnad mellan Amerika och Sverige. Mot slutet av
trettiotalet, när jag hade mina mer intensiva erfarenheter av hela
denna arbetsmarknad genom att jag behövde anställa assistenter för
negerundersökningen, fann jag att lönerna för professorer i
genomsnitt var kanske något över 3.000 dollar. Även med hänsyn till det
då mycket högre penningvärdet kunde detta inte vara en stor inkomst
att leva av. I sydstaterna var professorslönerna än lägre.3
Efter kriget fick akademikerna i Amerika ett kraftigt lönelyft. Men
även nu lever genomsnittsakademikern i Amerika på en relativt
mycket måttlig medelklassnivå, både vid elituniversiteten och ännu mer
vid statsuniversiteten. Vid jämförelse av lönesiffror efter skatt måste vi
komma ihåg hur mycket av vår konsumtion i Sverige som är
socialiserad och hur dessutom socialförsäkringarna tryggar en svensk. Jag
menar således att om detta tas i betraktande är en vanlig amerikansk
professor, som skall försäkra sig och sin familj för sjukdom, olycksfall
och ålderdom, inte mycket bättre ställd än sin svenska kollega.4
I en sådan jämförelse bör vi inte minst även ta hänsyn till de ökade
kostnaderna i Amerika för att låta barnen studera vid universitet. För
genomsnittet akademiker, som ju normalt inriktar sig på att ge barnen
universitetsutbildning men inte kan påräkna att de skall kunna få de
studiebidrag och lån som i ökad omfattning givits de mera
obemedlade, känns de nu kraftigt stegrade universitetskostnaderna för barnen
som en stor och växande börda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
