- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
67

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. En jämförelse - 4. Kostnaderna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som de statliga institutionerna.

Om jag först håller mig till de icke-statliga är dessa poster för tuition
mycket höga fastän något växlande. Harvard ligger kanske högst, men
de andra ligger inte långt efter.

För läsåret 1982—83 räknas kostnaderna vid Harvard till över 12.000
dollar och vid Dartmouth till över 10.000. Av dessa belopp är allra
största delen tuition. Levnadskostnaderna räknas i båda fallen till
något över 3.000 dollar. För övriga icke-statliga universitet och colleges
ligger kostnaderna med vissa växlingar på ungefär samma nivåer.

Under de senaste tio—femton åren har kostnaderna stegrats ungefär
i takt med prisinflationen, under de allra senaste åren kanske i
allmänhet t o m ännu hastigare, när på grund av depressionen utdelningarna
på många börspapper som ingår i fonderna gått ner. Alla de
ickestatliga har emellertid oavbrutet förklarat att de vill möjliggöra tillträde till
akademisk utbildning för alla sökande som är kvalificerade.

Harvard har gjort intagning av sökande "blind" för skillnader i ras,
religion, kön och ekonomiska förhållanden. Universitetet har samlat
fonder för stipendier.

Ända från Eisenhower t o m Carter har samma princip förklarats
gälla alla universitet av presidenter och av kongressen. Och i oavbrutet
stegrad takt har bidrag utgått till stipendier och subsidierade lån för
studenterna. Resultatet har blivit att omkring 70 procent av de
studerande vid Harvard kunnat få studiehjälp.

Principen att alla för högre utbildning lämpade skall få tillträde till
universiteten utesluter bara den del av ungdomen som kommer från
dålig skolgång, framför allt i slummen. De kan beräknas till omkring 20
procent.

I denna utveckling har presidenterna och kongressen oavbrutet
utvidgat studiehjälpen vid alla universitet och gjort den tillgänglig upp
till familjer på medelklassnivå. Här har Reaganadministrationen
inneburit en radikal nedskärning och planerar en ännu mer drastisk, som
kommer att omöjliggöra uppfyllandet av universitetens och
kongressens djärva målsättning. Harvard och de andra elitinstitutionerna har
drivit intensiva kampanjer för att alumnerna skall rädda dem i denna
situation. Men det kan knappast påräknas att det skall gå att
vidmakthålla principen om en intagning, som är "blind" för familjernas
ekonomiska förhållanden.

Situationen har utvecklats ungefär likadant vid de statliga
universiteten och colleges. De statliga representanthusen har i allmänhet
genom sina anslag tillåtit dem att räkna åtskilligt lägre kostnader för
tuition. Men när anslagen från den federala budgeten dras in får de allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free