Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- III. En jämförelse
- 5. Studenternas självförsörjning
- 6. Professorsrekryteringen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
traditionella möjlighet till självförsörjning under studietiden.
Jag har ofta, och nu under Reagan-administrationen mer än
någonsin, känt det vara min vetenskapliga plikt att hårt kritisera Amerika.
Det är då för mig en särskild glädje, att i denna viktiga fråga kunna
säga något mycket gott om det landet.
6 Professorsrekryteringen i Sverige
Själva rekryteringsbasen till högre universitetsstudier är hos oss
traditionellt smalare än i Amerika. I Sverige är alltjämt liksom tidigare de
kroppsarbetande klasserna i lägre grad företrädda bland dem som går
in för högre akademiska studier. Därtill kommer att de ungdomar som
gör det, i huvudsak alltjämt från socialgrupp 1 och 2, nu för tiden
synes allt mindre benägna att välja professorsyrket. Dessa två
skillnader mellan Sverige och Amerika i fråga om bestämningsfaktorer på
utbudssidan ter sig för mig snarast ha blivit större och fastare i senare
tid.
Vad jag ser utspela sig i Sverige är en kumulativ process.
Studentantalets kraftiga ökning kräver en ökning av professorskåren. Utan en
motsvarande tillströmning av för professorsyrket intresserade
studenter innebär detta ett tvång till sänkning av kompetenskraven för att få
de alltför fåtaliga professurerna besatta. Detta i sin tur sänker
professorernas status i samhället, vilket än mer minskar professorsyrkets
attraktionskraft. Allt detta tenderar igen att tvinga ner professorernas
genomsnittliga kompetens, vilket så ytterligare sänker deras status
o s v.
Och dragningskraften till professorsyrket beror naturligtvis också på
hur livet kommit att gestalta sig för en professor i Sverige efter den
nedbrytande högskolereformen och allt den inneburit för hans
arbetsliv, som jag berörde i föregående kapitel och skall vidare utveckla i
andra delen. Allt beror inte bara på lönen, det är jag övertygad om.
Vad jag här velat konstatera som ett faktum är att universiteten i
Amerika för rekryteringen till akademiska befattningar uppenbarligen
drar till sig en större andel av mycket begåvade ungdomar från ett
bredare klassunderlag, medan vi i Sverige för våra relativt mycket färre
professorstjänster får nöja oss med ett mindre högklassigt urval från
ett socialt smalare underlag än i Amerika.
När jag blev professor, hade Alva och jag efter den tidens sed bjudit
fakulteten hem på installationsmiddag, och där var också vår rektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0070.html
