- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
71

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. En jämförelse - 6. Professorsrekryteringen i Sverige - 7. Mera om akademikernas klassmässiga ursprung i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sven Tunberg. När han skulle tacka för maten, drog han den gamla
historien om fadern som hade tre söner. Den ena var överbegåvad, och
han skulle naturligtvis bli professor. Den andra var medelbegåvad, och
han skulle få bli tjänsteman. Den tredje, svagt utrustad på huvudets
vägnar, fick väl gå till näringslivet. Den historien var inte alldeles
träffande ens då. Nu är den det definitivt inte.

7 Mera om akademikernas klassmässiga ursprung i Sverige



När jag skrivit detta förs mina tankar till ståndscirkulationen i Sverige
och universitetens roll för den.

Sedan långt tillbaka skedde hos oss i Sverige en viss rekrytering till
prästerskapet från jordbruksbefolkningen, och det förblev ett för långa
tider bestående inslag i ståndscirkulationen. Men det var en mycket
smal strömådra.

Bondebefolkningen, som ända fram emot detta århundrade
dominerade i befolkningen, var nog i allmänhet ända in i min barndom och
även längre fram avogt stämd emot att låta pojkarna få studera längre
än genom folkskolan — om flickorna var det inte tal. Det fattades ofta
som missriktad högfärd.

Min morfars farbror, Knuts Erik, hörde till de mera välbärgade
bönderna i Solvarbo, och han hade en son, Knuts Magnus Eriksson,
som fick gå i läroverket i Falun. Han tog aldrig studenten, efter vad det
sas i byn därför att han blev "osams med lärarna". Som företagsam
självgjord ingenjör kom han likväl sedermera att spela en
framträdande roll i byn genom att mycket tidigt bygga ett litet kraftverk i en bäck
för att förse byn med elektrisk ström och han satte upp en
snickerifabrik för att ge arbete åt ungdomen, så att de inte skulle behöva flytta
bort från byn.

Men under hans studiegång sågs det som ett utslag av familjens
högfärd, att han skulle studera. Det diktades en nidvisa om familjen,
som bevarades i en visbok, och jag minns från min tidiga barndom att
den ännu sjöngs någon gång. Jag erinrar mig melodin och en strof: "Å
pöjtjen han läste å flecka ho spann." Även att spinna liksom att sy och
brodera etc, som nu ofta kallas allmogekonst, betraktades i byn som
överklassåthävor.

Allmänt tror jag att under artonhundratalet och även senare var vår
bondebefolkning bortvänd från att låta sina ungdomar studera, och de
var det i högre grad än resursernas begränsning motiverade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:04:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free