- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
73

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. En jämförelse - 8. Akademikerna och forskningen i Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Lärardugligheten uppskattades i allmänhet den tiden både vid
professorstillsättningar och fastställandet av deras avlöning jämförelsevis
mer än nu. Det finns fortfarande Ivy League Colleges, t ex
Swarthmore i Pennsylvania, som visserligen för anställning söker en genom
vetenskaplig forskning högt meriterad person men därefter med
tillfredsställelse ser att han anstränger sig att bli en särskilt god lärare
utan att behöva prestera mycket mer av ny forskning. Och det finns
nog dessutom, särskilt i Södern, universitet och colleges, som inte
håller så strängt på vare sig tidigare eller fortsatt forskning.

Men detta är nog undantag. Alla universitet, både de gamla
elituniversiteten och de ofta nyare och i alla händelser nu mycket stora
statsuniversiteten, kräver idag forskning och fortsatt forskning av sina
professorer. Den unga akademikern som tillförordnad professor utan
fast anställning har piskan på sig att forska för att få fast anställning
— "produce or perish" som talesättet är.

Jag tror att detta hårdare liv som ihärdig forskare från första början
samtidigt bidrar till att dra många bland begåvningseliten av
ungdomen till akademikeryrket. Det ger en prägel av tävlan åt deras liv
liksom den professionella idrotten gör.6

När sedan den unga akademikern fått sin första fasta anställning
som ordinarie professor fortsätter han vanligen att forska. Delvis har
väl forskningen blivit en vana och ingår i själva livsstilen vid ett
universitet. Den högre professorstätheten spelar även en roll genom
att ge mer tid fri från undervisningen. Den amerikanska professorn
har ju heller inte som den svenska genom den ödesdigra
högskolereformen dragits in i den sammanträdesbyråkrati, som hos oss tar så
mycken tid och som, vilket inte är oviktigt, ger ursäkt för att inte forska
vidare mycket.

Jag har träffat svenska professorer, vilka som ett mått på
forskningsintresse under våra svåra förhållanden talat om, att de strävar efter att
hålla en dag i veckan fri för forskning. Detta kan inte imponera på en
amerikansk kollega, som istället räknar forskning som sin
huvuduppgift, från vilken han får ta en del pauser för att undervisa. Inte att
undra på att Amerika är så massivt överlägset Sverige i forskningen.

Vetenskapliga bidrag i Sverige — och jag har särskilt märkt det i
statskunskap, psykologi och sociologi men även ekonomi — överlastas
numera ofta med citat från den amerikanska litteraturen, ofta med
otillräckligt hänsynstagande till fundamentala olikheter i
samhällsförhållandena. Originella insatser från svensk sida är av naturliga skäl
knappare.

En viktig pådrivande orsak till inriktningen på forskning i Amerika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free