Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- IV. Kommunsammanslagningarna
- 2. Reflektioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 Reflektioner
Avståndet, både geografiskt och mänskligt, till de bestämmande har
ökat ofantligt. Dessa är inte längre grannar, som bor nära och känner
varandra och resten av ortens befolkning och på så vis står under den
sociala kontroll som grannskapet utövar. I ideala fall hade närheten
stora fördelar.
Min mor, som skrevs upp och prisades i Clarté-studenternas
betydelsefulla undersökning om statareländet, var mot slutet av tjugotalet
barnavårdsnämndens ordförande i den sörmlandssocken, där mina
föräldrar då bodde. När hon fick telefonbud att en mor till många barn
hade dött, var det för henne att få trillan förspänd och så färdas till den
drabbade familjen, tvätta lössen ur håret på barnen, städa i stugan,
reda upp i hushållet och ordna om hjälp åt familjen.
Hon var säkert en av de mera effektiva och varmhjärtade av dem
som på den tiden bar det kommunala ansvaret, men inte alldeles
otypisk. Men ofta var förtroendemännen nog snåla i gamla
fattigsverige, och de hade heller inte stora resurser att röra sig med. I alla fall var
de dock lätt åtkomliga och de arbetade under grannskapskontroll.
Det fanns inga kommunaltjänstemän och därför inte "myndigheter"
inom kommunerna. Allt fick bestyras av de valda nämndernas
ledamöter själva, ofta av den som övertalats att fungera som ordförande.
Mycket av reguljära sammanträden var det väl ofta inte, fast man
träffades ju ändå och kunde dessutom ringa varandra. Jag tror inte att
det räknades sammanträdesarvoden eller ersättning för
tjänsteförrättningar.
Men standarden på de tjänster och den ekonomiska hjälp som
kunde ges var naturligtvis ofantligt mycket lägre än i den nu utbyggda
välfärdsstaten. Även i alla andra hänseenden, t ex i fråga om
brandskyddet och hälsovårdskontrollen, har det blivit mer som skall regleras
och kontrolleras efter allt utförligare regler. Allt kan nu inte längre
skötas så enkelt. Och detta var naturligtvis skälet till
kommunsammanslagningen. Men fanns det skäl för att till slut göra de nya
kommunerna så över stora? Och att avskaffa småstäderna? Jag tycker inte det.
Medlemmarna i nämnderna, vilka övertagits och ibland ökats i
antal, är nu noga med ersättning för sammanträden, vilket är en del av en
allmän utvecklingstrend i Sverige (se i andra delen). De har själva inga
direkta uppgifter längre. Vanligen väntas de bara stå som en slags
demokratisk kontroll över den nya och kraftigt växande
kommunaltjänstemannakåren, som nu gör själva arbetet. Dessa har sina kontor
centralt i de stora kommunerna och är vanligen utsedda utan lokal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0080.html
