- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
81

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Kommunsammanslagningarna - 2. Reflektioner - 3. Tjänstemannainflytandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förankring. Somliga av dem blir lätt "myndigheter" som utfärdar
skriftliga "ålägganden" och "förelägganden".

De behöver högre, valda chefsbyråkrater, de s k "råden", som ju på
sistone tilldragit sig allmänhetens uppmärksamhet genom de
egendomliga "pensioner" de beviljar sig redan i unga år, varom mera i
andra delen. Det i den nya konstitutionen garanterade "kommunala
sambandet" genom att kommunalvalen nu sker samtidigt med
riksdagsvalen — se i nästa kapitel — gör att även i primärkommunerna
valet av kommunfullmäktige med verkningar hela vägen neråt i
nämnderna mer ofta kommit att domineras av partiapparaterna som i första
hand uppbyggts för rikspolitiken.

Detta gäller också uppställandet av kandidater till
kommunfullmäktige och därefter till nämnderna men i själva verket hela den
kommunala verksamheten. Tillståndet för kommunerna från 1969 att bevilja
partistöd har naturligtvis ökat partiernas effektivitet. 1980 uppgick
dessa kommunala partistöd till över 100 miljoner kronor.

3 Tjänstemannainflytandet



Tjänstemän i Sverige har inte bara rösträtt som andra medborgare,
vilket är naturligt. Men de är dessutom valbara till de representativa
församlingarna, och få i Sverige tycks mena att detta inte är lika
naturligt. Vi får på det viset en sammanblandning av två funktioner:
tjänstemän arbetande under de politiska församlingarna och
nämnderna och samtidigt ofta medlemmar av dessa direkt eller indirekt valda
organ. Fastän det vanligen aldrig diskuteras här hemma, måste detta
nog ses som betänkligt ur demokratisk synpunkt.

Även där det undvikes att tjänstemän väljs in i de nämnder som är
direkt överordnade dem själva, öppnas möjligheten till vad
amerikanerna kallar logrolling, d v s avtalade eller underförstådda tjänster och
gentjänster, t o m i fråga om medelstilldelning. Detta är ett förhållande
som underligt nog alltid förbigås, när diskussionen förs om stegringen
av de offentliga utgifterna.

Jag skall återkomma till det principiella problemet i bilagan och i
andra delen. Där skall jag också ta upp andra frågor om utvidgningen
till det offentliga området av den "företagsdemokrati" som stärkt de
offentliganställdas inflytande på den kommunala förvaltningen,
såsom den redan tillämpade medbestämmandelagen och försöksvis
närvarorätten m m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free