Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- IV. Kommunsammanslagningarna
- 4. Fram emot "utvärderingen"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4 Fram emot "utvärderingen"
1945 års betänkande av Kommunindelningskommittén, som tillsatts
för att utreda frågan om "en mera rationell kommunindelning",
initierade den utveckling som sedan skulle följa. Det skäl som anfördes
för kommunsammanslagning var det behov av större effektivitet i
kommunernas förvaltning som samhällsutvecklingen reste.
Kommittén observerade motskälen: samhörighetskänslan i de historiskt
framvuxna småkommunerna, fördelarna av närheten till och
grannskapskontakten med förtroendemännen osv. Hela betänkandet var
uppbyggt på en avvägning mellan dessa traditionella och personliga
värden och vad kommittén såg vara tidens krav, som i sista hand fick
bestämma dess förslag.
De senare betänkanden, regeringspropositioner och riksdagsbeslut,
som markerade den stegvis fullföljda kommunsammanslagningen till
det sista beslutet 1969 att tvångsvis avsluta processen, som därefter
från 1974 kan anses vara fullbordad, motiverades i ständigt ökad grad
av effektivitetsskäl i samhället som det utvecklade sig. De mera
"mänskliga" värdena sköts mer och mer åt sidan.
Men när lagstiftarna så löpt linan ut, har de tydligen fått kalla fötter.
Flera nya utredningskommittéer har börjat ge utrymme åt en
obestämd oro för vad man kommit att sammanfattande, fastän oklart,
kalla "den kommunala demokratin".
Samtidigt har man vidtagit en hel del förändringar av tvivelaktigt
värde ur just denna synpunkt. Jag tänker i första hand på det redan
nämnda överförandet även till kommunerna av nyordningar som på
det privata området skulle leda till mera av "företagsdemokrati" eller
helt enkelt "ekonomisk demokrati".
Hösten 1977 tillsattes så en kommitté, som tog sig namnet
Kommunaldemokratiska kommittén. Dess uppdrag var, inte att föreslå
ändringar av kommunindelningen som den blivit, men att genomföra de
vetenskapliga utredningar som behövs för att nu i efterhand
möjliggöra en "utvärdering" av vad som ägt rum.
Det trängande behovet av en sådan utvärdering vittnar om hur
slarvigt förberedda sammanslagningsbesluten och en hel del
efterföljande beslut varit. Men bättre sent än aldrig, kan man tycka.
Under tiden hade det naturligtvis vuxit fram en mestadels enkelt
uttolkande och apologetisk men någon gång också kritisk
statsvetenskaplig litteratur om kommunindelningsproblemet och hur det
kommit att lösas i Sverige. En forskningsgrupp finansierad av Riksbankens
jubileumsfond hade från 1966 arbetat med problemet, fastän föga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0082.html
