Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- IV. Kommunsammanslagningarna
- 7. Missnöjet jäser, och ibland kokar det över
- 8. De skapade intressena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordningen och kan inte påräknas vara hjälpsamma utan tvärtom. Och
ovanan att styra sig själva har gjort vanliga människor tafatta.
Detta slag av "låsning" i den rådande lokala situationen, som man är
missnöjd med men inte vet hur man skall kunna ändra, hör till vad
som borde ges huvudsaklig vikt vid den "utvärdering" som pågår.
8 De skapade intressena
Sociala utvecklingar är vanligen inte enkelt reversibla. Och det är lättare att
lägga ihop än att ta isär.
Hela det vidlyftiga och hopsydda, statliga och kommunala,
byråkratiska regelsystem, som byggts och byggts ut för styrandet av dessa
stora kommuner och som jag kortfattat pekat på i sektion 4, är en
bromsande kraft.
Detta är ett allmänt skäl till att det som vi egentligen skulle ha behövt
innan vi slog samman kommunerna, var dels en mera klarsynt
och vidsynt utredning och dels en öppen medborgerlig debatt om
möjligheter och verkningar. En "utvärdering" i efterhand kan aldrig
återskapa den handlingsfrihet vi ursprungligen hade. Så mycket som
sammanslagningen förorsakat står nu i vägen för en delning av
kommunerna. I våra strävanden att reformera samhället för att bättre passa
våra behov och intressen utgör detta en bestående "konservativ"
bindning.
Frågor om skatter och skulder är lika svåra som i varje skilsmässa.
Stora byggnadskomplex har ofta byggts för kommunernas
förvaltningsorgan, vanligen i centralorten. Vid en kommunklyvning bleve de
för stora för den del av kommunen, som inneslöt den tidigare
centralorten, och för obekvämt belägna för den andra.
Stora är också ofta skolbyggnaderna, och det skapar samma slags
problem. Missnöjet inom de stora kommunerna beror ibland på att
föräldrar hellre vill ha sina barn kvar i de gammaldags mindre
skolorna, som nu stängs och rivs ned. Tidningarna berättar om
föräldrauppror här och var mot nedläggning av en mindre skola som också
ligger närmare till.
Ett huvudsakligt skäl för kommunsammanslagningarna angavs
vara, att mycket stora skolor skulle bli billigare än de många små, och
att de pedagogiskt möjliggjorde en större valfrihet mellan olika linjer. I
den pedagogiska diskussionen har nu ofta dessa skäl börjat
ifrågasättas. Framförallt börjar i den debatt som förs, fördelarna av det mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0089.html
