Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- V. Den nya konstitutionen
- 2. I Förenta staterna
- 3. På den europeiska kontinenten och i grannländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
även i modern tid ofta försvarats på liknande sätt.
Särskilt det låga valdeltagandet bland de mindre bemedlade, vilket i
Amerika alltför sällan diskuteras som ett viktigt problem, har avspeglat
sig i den samhällsstruktur, som blivit följden. Grundväsentliga
olikheter föreligger även av andra orsaker. I fråga om universiteten har detta
påpekats i kapitel III.
Som jag nämnde där, blir enkla jämförelser, som förutsätter att våra
problem är likadana, t ex i fråga om skatterna men också många andra,
som ofta görs i tidningarna men även i den vetenskapliga litteraturen,
därför felaktiga. Det är för att igen få detta understruket som jag skrivit
så pass utförligt om styrelsesättet i Amerika.1
Jämförelser, som går litet djupare och beaktar och framhäver
skillnaderna och fäster vikt vid deras orsaker och verkningar, kan å andra
sidan vara betydelsefulla genom att lära oss bättre förstå vår egen
skiljaktiga situation. Det är vad jag försökt göra i fråga om
universiteten i kapitel III.
3 På den europeiska kontinenten och i grannländerna
Frankrike har en nedärvd benägenhet för revolutioner. Samtidigt har
många fransmän haft en likaledes ärvd benägenhet att förlita sig på att
en general skall kunna ta över, när deras särpräglade parlamentarism
råkar i svårigheter, något som i England ingen kan tänka sig vara
behövligt ens under de svåraste förhållanden. Landet har, efter den
stora revolutionen i slutet av sjuttonhundratalet, till skillnad från
England alltid haft en konstitution som då och då förändrats, ofta radikalt.
Och det är klart att ett land som Västtyskland, som skulle förvandla
sig till en demokrati efter Hitler, liksom en gång Weimartyskland efter
Kaisern, inte hade en tradition det kunde bygga på som i England utan
tvärtom en tradition som måste radikalt brytas ned. Västtyskland
behövde en ny konstitution efter andra världskriget för att uttrycka
och stadfästa en politisk revolution.
Men i ett sådant läge har Sverige inte befunnit sig sedan 1809, när vi
skulle göra oss av med Gustav IV Adolf och enväldet och samtidigt
tvärt lägga om hela vår utrikespolitik, få fred med Ryssland, som
angripit oss och redan tagit Finland, med Danmark mot vilket vi hade
ett litet krig i Norge, och med Frankrike som vi krigade med i
Pommern. Hela situationen 1809 var förvirrad och skulle så småningom
leda oss till ett förbund med England och Napoleons andra fiender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0099.html
