- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
101

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 4. Tillbakablick - 5. Striden för allmän rösträtt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Till skillnad från i de flesta andra europeiska länder hade
tendenserna till feodalism aldrig riktigt knäckt de svenska bönderna, som därför
blev ett av de fyra stånden. De andra tre stånden, adeln, prästerskapet
och städernas borgerskap, var mer eller mindre självskrivna i dåtidens
svenska samhälle, när det artade sig till en folkrepresentation,

Ståndsriksdagen fick fastare gestalt framför allt under Gustav II
Adolf och fortlevde i något växlande former och framför allt med
växlande inflytande på statsstyrelsen, tills efter Karl XII:s död i början
av sjuttonhundratalet den inrättade sig till att bli "Riksens
Makthavande Ständer". Deras makt nedskruvades genom Gustav III:s
statsomvälvning 1789. Förenings- och säkerhetsakten gjorde det möjligt för
monarken att regera utan vare sig riksdag eller riksråd. Efter hans död
sammankallades ständerna bara en gång, 1800.

Ståndsriksdagen återställdes i relativ myndighet genom 1809 års
konstitution. Representationsreformen 1866, som avskaffade
ståndsriksdagen och ersatte den med tvåkammarriksdagen, hade föregåtts av
årtiondens diskussion och även ett kungligt förslag av Oscar I 1848
under intrycket av marsoroligheterna det året. Endast litet över tjugo
procent av alla myndiga män uppnådde rösträtt genom
representationsreformen.

5 Striden för allmän rösträtt



Redan året efter representationsreformen skrev Adolf Hedin sin
berömda skrift "Femton brev från en demokrat till svenska riksdagens
medlemmar", där han krävde allmän och lika rösträtt vid val till
riksdag och kommunala församlingar.

Men först på nittiotalet blev striden för allmän rösträtt en stor
politisk fråga med brett folkligt deltagande. Det agiterades och
demonstrerades med stigande hetta, det gjordes namninsamlingar och hölls
folkriksdagar, frågorna levde i pressen och trängde ut i
skönlitteraturen.

Under tiden betydde den allmänna prisstegringen och de långsamt
stigande reallönerna att penningstrecken blev mindre effektiva. Enbart
vid 1899 års andrakammarval ökade antalet röstberättigade med över
tio procent. 1896 hade Hjalmar Branting som den förste socialisten
invalts till andra kammaren, 1905 hade han fått sällskap med
ytterligare tre partikamrater och 1914 var socialdemokraterna lika starka i
kammaren som liberalerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free