Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 5. Striden för allmän rösträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I rösträttsfrågan låg Sverige efter en del länder i västvärlden. I
Frankrike hade allmän manlig rösträtt införts 1848 och i Tyskland
under Bismarck 1871. Efter första världskrigets slut blev rösträtten
allmän i de flesta europeiska länder liksom i Sverige.
Kvinnlig rösträtt infördes först i Finland redan 1906 men frågan
spelade eljest inte stor roll i rösträttsstriden, ända till den slutliga
lösningen efter första världskriget, då den togs med för konsekvensens
skull: i England 1918, Tyskland 1919, Förenta staterna 1920. Frankrike
som varit så tidigt att ge män allmän rösträtt, var först 1944 berett att
utsträcka den till kvinnorna. I Schweiz fick de vänta till 1971.
I Sverige började in på tiotalet även högern finna det omöjligt att stå
helt omedgörliga i fråga om utvidgning av rösträtten. Efter att ha sörjt
för avslag i första kammaren av den proposition 1906 om allmän
rösträtt för män som den kortvariga Karl Staafska regeringen lagt fram,
kom den nya högerregeringen 1907 med en egen proposition om
allmän rösträtt för män men endast vid val till andra kammaren. Den
godtogs av båda kamrarna och blev definitivt bekräftad 1909. En
betydande annan ändring var att valen, som dittills hade varit
majoritetsval, i stället blev proportionella val för både andra kammar- och alla
kommunalval. Valen till landstingen och således indirekt till första
kammaren skulle emellertid ske efter ett modifierat system av
penningstreck.
Därtill kom en del andra inskränkande rösträtts- och
valbarhetsregler.
Den allmänna rösträtten för män vid val till andra kammaren redan
1909 var naturligtvis en betydande om än begränsad framgång för
rösträttsrörelsen, vilket ofta inte ihågkoms. Likväl var reformen i sin
helhet en avvärjningsmanöver från högerns sida. Penningstreck hade
ju behållits för kommunerna och därmed för första kammarens del,
och denna kammare hade konstitutionellt vetorätt gentemot nya
reformkrav.
Den bjärt olika klassbasen under de båda kamrarna utgjorde, när det
första världskriget kom, från början en svårighet för den
Hammarskjöldska regeringen att skapa och behålla nationell enighet, framför
allt i de alltmer pressande försörjningsfrågorna. Dessas prioritet under
krigsåren hade till en början likväl den verkan att rösträttsfrågan i
några år undansköts från det allmänna intresset.
Men senare och i takt med de alltjämt ökande
försörjningssvårigheterna återupplivades striden för den allmänna rösträtten. Den hade ju
inte nått sitt mål fullt ut. Socialdemokraterna och radikala liberaler var
inte nöjda med den halva framgången. Utvecklingen i världen, när det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
