- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
103

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 5. Striden för allmän rösträtt - 6. Under trettio- och fyrtiotalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

första världskriget började lida mot sitt slut, och dess avspegling här
hemma gav en kraftig sporre, liksom den oavbrutet ökade knappheten
framförallt på mat.

Redan på våren 1918 lade regeringen Edén–Branting fram en
proposition om lika kommunal rösträtt och om allmän rösträtt även för
kvinnor. Den föll på första kammarens motstånd.

Krigs- och krisutvecklingen i Europa och hungerkravallerna hemma
i Sverige skapade emellertid hos oss en situation som nu hotade att bli
revolutionär. Regeringen tog då mot hösten åter upp
författningsfrågan. Och nu gav förstakammarhögern till slut efter — som det vittnats
om efter förskräckta påtryckningar från hovet och storfinansen, som
båda, i den ordningen, var tidigare att vilja ge upp.

Hjalmar Branting och bakom honom den stora mängden av
socialdemokrater och liberaler hade heller ingen annan önskan än en lugn
utveckling i landet. De ville ingen revolution. Det berättas dock, att de
då unga Per Albin Hansson och Gustav Möller helst skulle velat passa
på tillfället att avskaffa monarkin.

Och så kom från slutet av året 1918 de konstitutionella ändringar
som gav allmän rösträtt åt män och kvinnor. Det proportionella
valsättet, som införts 1907, bibehölls.

6 Under trettio- och fyrtiotalen



När jag blev politiskt medlevande i början av trettiotalet och från 1936
också riksdagsman, var Sverige sedan åtskilliga år för första gången i sin
långa historia i ett läge, där statsskicket låg fast och då inga krav på
konstitutionella reformer framställdes från något håll.
Detta lugn fortlevde även
under fyrtiotalet, när jag återigen var riksdagsman under en kortare
period 1943–47.

Själv tyckte jag att vårt statsskick fungerade väl och märkte inte att
andra riksdagsmän i något parti hade en annan uppfattning. Även om
vi i detaljfrågor kunde vara litet kritiska, var vi det aldrig i den grad att
vi arbetade för ändringar. Allra minst fanns det då en opinion hos oss i
riksdagen eller bland folket för att vi skulle övergå till ett
enkammarsystem. Att avskaffa monarkin var principiellt ett krav från
socialdemokratin, som behöll det inskrivet i sitt partiprogram, men som också
stöddes av en del liberaler. Så länge den som vi nu kallar "gamle
kungen", som då var kronprins skulle leva, var det en tyst enighet om
att republikkravet inte skulle aktualiseras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free