- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
104

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 6. Under trettio- och fyrtiotalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Båda kamrarnas sammansättning var nu grundad på allmänna val.
Det indirekta sättet för val till första kammaren gjorde valen till
landstingen politiskt betydelsefulla, säkrade ett högt valdeltagande och
tillgodosåg således på sitt sätt vad som sedan skulle komma att kallas
det "kommunala sambandet". Eftersom valen till primärkommunerna
också skedde samtidigt med landstingsvalen blev det "samband" även
här.

Några av oss i riksdagen på den tiden, bl a jag, ansåg att detta
"samband" inte var så betydelsefullt och inte enbart av godo. Särskilt
för primärkommunerna hade det ofta varit bättre, tyckte många av oss
i de olika partierna, med mindre "samband", så att lokala frågor kunde
vinna större beaktande. Men jag minns dock inte att några
riksdagsmän ens på den punkten var ivriga nog att yrka på ändring.

Det indirekta valsättet för första kammaren säkrade ett visst
dröjsmål med en förändrad folkmenings fulla återspegling i riksdagens
sammansättning, detta på grund av den längre valperioden till första
kammaren, åtta år, och det endast gradvisa förnyandet av dess
sammansättning med bara en åttondel varje år.

Denna fördröjande karaktär i fråga om förändring av första
kammarens sammansättning kunde vara en fördel för stabiliteten i
statsstyrelsen. Detta framstod den tiden för mig och alla riksdagskamrater jag
kom att tala med om den saken som en fördel ur principiell synpunkt.
Under trettiotalet var det inte mitt parti som hade den fördelen,
eftersom första kammaren då alltjämt avspeglade partiställningen före den
socialdemokratiska framryckningen. Det blev ju något annorlunda
under fyrtiotalet, när vi fick en viss överrepresentation i första
kammaren, delvis beroende på ett par särskilt lyckade landstingsval. En
sittande regering hade förmånen att kunna utlösa nyval inte bara av
andra utan även av första kammaren, fastän inte av landstingen.

Vi hade fasta valperioder med val till andra kammaren vart fjärde år.
Då valen till landstingen, också på fyra år, inträffade i mitten av
fyraårsperioden för valen till andra kammaren, fick vi dock en
registrering av folkviljan vartannat år. Ingen regering kunde helt bortse från
valen till landstingen, även om riksdagens sammansättning inte
omedelbart förändrades mycket. Vi ser det nu bekräftat i Västtyskland, där
mellankommande delstatsval förvisso leder till eftertanke för den
sittande federala regeringen, och i Norge, där kommunalvalen kommer
emellan riksdagsval.

Det var bostadsband vid valen till andra kammaren men inte till
första kammaren. Tanken hade väl varit att på det viset första
kammaren skulle kunna öppnas för "rikskandidater", som inte bodde i länet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free